Stort fokus på Kapten Klänning

Den 25 januari 2014 släpptes Göran Lindberg efter att ha suttit i fängelse i fyra år för grov våldtäkt, våldtäkt, misshandel, koppleri och sexköp. Därmed är den rättsliga processen mot den före detta länspolismästaren och rektorn för Polishögskolan över.

Men i litteraturen och på teaterscenen är fallet inte avslutat. I höstas satte Stockholms stadsteater upp Stig Hanséns pjäs ”Operation värdegrund”, där den dömde polischefens dubbelliv skärskådades, och i morgon har Uppsala stadsteater premiär för ”Fallet Kapten Klänning” av Cristina Gottfridsson.

Inför arbetet med pjäsen läste hon igenom cirka 3 000 sidor av polisförhör och offentligt utredningsmaterial. Manuset är självklart dramaturgiskt bearbetat, men många repliker är helt autentiska. Unga kvinnor – en del bara tonåringar – berättar om hur de sålt sex och hamnat i situationer där de kränkts, våldtagits eller sålts vidare till andra män. Det ställs i kontrast till en polischef – spelad av en porträttlik Allan Svensson – som håller flammande brandtal om jämställdhet

– Jag blev tagen av hur jävla grovt det var. Jag hade ingen aning om att det var så här och det tycker jag att folk ska veta – det här ska synas, säger Cristina Gottfridsson.

– Det är det här det handlar om. Det är inga söta tjejer som har städade samlag på ett hotell och får champagne och lite betalt. Det är hur rått, hur omfattande och skitigt som helst. Och oberoende av Göran Lindberg – om han är fångad, eller sitter på en annan planet eller var fan han än är – så finns det här hela tiden.

Kriminalkommissarie Jonas Trolle, som ledde spaningsarbetet mot Göran Lindberg, hade liknande bevekelsegrunder för att skriva dokumentärromanen ”Jakten på Kapten Klänning”.

– Jag vill få en diskussion om vad den här människotypen som Göran Lindberg representerar gör med företrädesvis unga tjejer. Jag vill lyfta det, jag vill inte bara att vi ska prata om det som en händelse och sedan gå vidare till nästa, säger han.

Men hur gör man för att inte offer och anhöriga skadas ännu mer än de redan gjort? Jonas Trolle bestämde sig tidigt för att bara använda det material som finns med i de offentliga handlingarna, att anonymisera de utsatta kvinnorna och inte ta kontakt med dem under skrivarbetet.

– Hade jag som polis ringt upp dem och sagt att nu har jag författarhatt på mig hade det blivit jättekonstigt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.