I UR:s dokumentärserie "Min livstid" besöker regissören och skådespelaren Ulf Stenberg svenska fängelser för att prata om läsning. Av serien framgår att boken har stor betydelse för många som lever innanför murarna. De intagna läser för att fördriva tiden, fly verkligheten, drömma och känna sig fria.
– Det som förvånade och berörde mig var att alla kunde referera till texter som var livsavgörande för dem. Men sitter du isolerad, totalt avskuren från omvärlden, har du inte bara tid att läsa, du har också tid att fundera och sätta boken i ett perspektiv och en kontext. Därför kan läsandet att få en otrolig kraft säger Ulf Stenberg.
Programmet vittar också om att läsförståelsen kan förändra livet på flera sätt.
– Den kan vara en fundamental del som gör att man kan komma in i ett innanförskap. Utan läsförståelse är man väldigt handikappad i det etablerade samhället.
Tv-teamet har besökt anstalter som t ex Hall, Hinseberg, Skänninge och Skenäs. Ulf Stenberg träffar Jimmie på Skänningeanstalten, som längtar efter sina barn och läser in sagor till dem för att få vara del av deras vardag. Men också Lisa som läste ut sin första bok på häktet på Österåker. Men nu har hon läst så många böcker att hon inte kan minnas alla.
– Det har varit ett fantastiskt privilegium att få möta dessa människor som är intelligenta, reflekterande och kännande, Ulf Stenberg, som till vardags är konstnärlig ledare för Teater Fryshuset, som fokuserar på dokumentära berättelser om destruktiva utanförskap.
”Min livstid” lyfter i första hand fram människor och deras berättelser om läsande. Programmet handlar mindre om anstalternas bokhantering.
– Vi konstaterar bara att det är olika på olika anstalter. En del har stora egna bibliotek, medan andra har en bibliotkarie som kommer och pratar med internerna och tar upp beställningar. En sådan kontakt med personal som inte är kriminalvårdare är också viktig. Det blir också ett sätt att ta in livet utanför, säger Ulf Stenberg.
Listor på de mest utlånade böckerna på svenska anstalterna Kumla och Hall visar att internerna gärna läser om sig själva. På listtoppen finns bland annat Matti Larssons och Lasse Wierups "Svensk Maffia", "Nordisk kriminalkrönika" och Jens Lapidus "VIP-rummet".
– Den minsta gemensamma nämnaren är viktig, att man kan känna igen sig, säger Ulf.
Programmet riktar sig till unga vuxna och är en del av UR:s storsatsning på ungas läsförståelse som drog igång hösten 2013. Ulf Stenberg hoppas att programmet kan bidra till att bredda bilden av litteratur.
– Många kan känna sig exkluderade och tror att litteratur är något för en akademisk elit i samhället. Programmet diskuterar vad litteratur är och handlar om att det finns flera ingångar i läsning. Man kan hitta sin egen läsning. Ny svensk hiphop kan vara högklassig litteratur, eller så är man själv kanske är intresserad av att skriva dagbok eller låttexter.
Kan du ge något lästips för oss utanför murarna som vill få en förståelse av hur det kan vara att sitta inne?
– "Hinsehäxan" av Lillemor Östlin, som också medverkar i programmet. För en ung publik kan man också rekommendera Jens Lapidus böcker. Det märks att han har koll på den här världen. Hans böcker är lättlästa, underhållande och spännande. De kan vara en väg in i läsning.
Programserien startar kl 22.00 i kväll.