Hur förblir man människa i fångenskap? Den frågan brottades Martin Schibbye med under tiden i Kalityfängelset i Etiopien, där han satt fängslad efter en reportageresa ihop med fotografen Johan Persson. Samma fråga går som en röd tråd genom föreställningen "Kality", där 30 fängslade eller förföljda journalister i Etiopien berättar om priset för sitt engagemang.
– De kan ta ifrån en allting men inte ens yrkesroll, säger Martin Schibbye, som på scen sätter ord på kampen för att behålla värdigheten i fängelset.
– Rutiner hjälpte, allt det basala som att tvätta sig och träna. Att dela upp tiden i begrepp och beståndsdelar, timme för timme, dag för dag. Men också att aldrig glömma grunduppdraget. Jag satte på mig en journalistrustning och wallraffade. Jag tänkte "en dag ska jag berätta om det här".
Medan Martin Schibbye kan plocka snödroppar med sin dotter i ett vårligt Stockholm sitter många av hans kollegor fortfarande inlåsta, påpekar han. Två år har det tagit att samla och göra teater av de etiopiska journalisternas berättelser. Vissa är fängslade, andra väntar på sin rättegång, anklagade för terrorism, den vanligaste anklagelsen mot journalister i Etiopien.
Den svarta humorn i texterna känner Martin Schibbye igen.
– Och surrealismen: "är jag inlåst för att jag har skrivit en text?", säger han.
Journalisten Reeyot Alemu pratar om sin kamp att få tag på böcker i fängelset. Poeten Caalaa Hayilu satt i cellen bredvid Martin Schibbye och har nu lyckats fly till Sverige. Han tillhör oromofolket, "Afrikas kurder", och pratar om sina dikter, cellerna, fängelsedieten och tortyren.
– Det finns ett absolut värde i att dessa berättelser blir berättade. Men det är också en metafor för ett angrepp mot pressfriheten i hela världen. Sedan vi började för två år sedan har utvecklingen i västvärlden gått åt fel håll, säger regissören Måns Lagerlöf.
Även Martin Schibbye är orolig över de ökade angreppen mot journalister. Han tycker att vi för ofta diskuterar yttrandefrihet i generella termer. Då kan länderna svara lika generellt.
– Den här föreställningen handlar om människor av kött och blod. Man måste fråga sig varför de sitter fängslade och då bränner det till. Jag hoppas att folk lär sig deras namn, sprider deras texter och på så sätt ger dem yttrandefriheten åter.
Teatern samarbetar med Amnesty och en utställning om världens samvetsfångar ingår. Att pressfriheten ansätts är ett tydligt tecken på att gränserna för demokratin förskjuts, anser Måns Lagerlöf. Han tycker att konsten ger frågan djup.
– Man återger dem en del av värdigheten genom den omsorg man ägnar frågan på scenen, kanske till skillnad från protestlistan på Facebook, säger han.
I varje föreställning deltar också en lokaljournalist på scen. Lokal journalist är bland det farligaste man kan vara i dag, säger Martin Schibbye.
– Det är de som fängslas, skjuts och kidnappas. Det ser man också i Sverige, de som råkar ut för hot och hat och tvingas möta sina antagonister i Konsumkön är lokaljournalister. De är så oerhört viktiga för demokratin.
Via Martin Schibbyes journalistiska reportagesajt Blank Spot Project har han vänt blicken från att bara skildra utrikesnyheter till att även belysa Sveriges vita fläckar.
Det finns en oro hos många vad vi får för samhälle om vi inte har kvar journalister och lokaltidningar.