Premiären på Östgötateatern fick skjutas fram en vecka på grund av sjukdom. Richard Carlsohn har ersatts av Per Lasson i rollen som Don Pedro. Nu landar premiären på Stora teatern på Kulturnatten, vilket inte var tänkt från början.
Komedin "Mycket väsen för ingenting" bjuder på kärlekstrassel, intriger, förvecklingar, ordvitsar, sång och musik. För idé och koncept står Pelle Öhlund och Nina Jemth som också stod bakom Östgötateaterns hyllade familjeföreställning "Wendy & Peter Pan".
– "Mycket väsen för ingenting" räknas som Shakespeares kvickaste komedi. Som alla hans komedier så vilar ett djupt, djupt drama i pjäsen, som komedin kan studsa mot, säger regissör Pelle Öhlund.
– En rolig grej med den här komedin är att ungefär 75 procent av all text är på prosa. Annars brukar Shakespeares pjäser vara fullproppade med blankvers.
Prosan har med tematiken i pjäsen att göra, säger Pelle Öhlund, för när karaktärer i Shakespeares pjäser börjar prata prosa så skämtar de, far med osanning, ljuger, eller vill dölja någonting.
– Och det är precis vad den här pjäsen handlar om, säger Pelle Öhlund.
Pjäsen utspelar sig på ett gods på den sicilianska landsbygden. Hit kommer fursten Don Pedro med sina soldater. Handlingen kretsar kring två par: de unga Hero och Claudio som har en vinglig färd fram till altaret, och det bitska paret Benedikt och Beatrice, som inte tror på äktenskapet över huvud taget. De senare har ett verbalt skyttegravskrig sinsemellan.
Hero anklagas falskeligen för att ha varit otrogen och Benedikt och Beatrice luras att bli förälskade i varandra. Spelet kan börja.
Nina Jemth berättar att Shakespeare skrev pjäsen när han var 35 år och etablerad som pjäsförfattare. Han använde sig av en populär traditionell historia om det unga paret, och lade till det andra, okonventionella paret, som är jämbördiga med varandra intellektuellt och tävlar med varandra om vem som kan vara kvickast.
Benedikt görs av Peter Jansson som bor i Norrköping och har jobbat på Östgötateatern i två år.
– Benedikt är en ganska burdus man som pratar för mycket, säger Peter Jansson.
Det är en stor ensemble som ställer upp på scenen. Scenografin står Richard Andersson för. Han har tänkt sommar och grönt gräs, och använder sig av en radiostyrd trappa som flyttar sig till flera olika ställen under spelets gång.