Bakom valet av pjäs står Johan Pettersson, från Nerd Productions, som berättar att han förra hösten fick tillbaka ”ett teatersug” och läste flera pjäser.
– Jag kunde inte släppa den. Den är så rolig. Václav Havel har ett särskilt språk, med en massa upprepningar och repriser som jag tycker är kul. Det är en Woody Allensk stil av humor med en hypokondrisk, stressig och nervig huvudperson som inte vet vad han vill, säger Johan.
Largo Desolato berättar om den samhällskritiske filosofen Leopold, spelad av Johan Pettersson, som kommer tillbaka hem efter en fängelsevistelse. Spelplatsen är hemmet och tillvaron för den trängde människorättskämpen präglas av oro för att bli gripen av säkerhetspolisen igen.
– Pjäsen handlar om möten med vänner, kärleksbekymmer och livet som rullar på. Det uppstår komiska situationer, dramatiska situationer och kärleksklickar, berättar regissören Mats Huddén.
Leopold får bland annat besök av säkerhetspolisen men även arbetare på pappersbruket som vill att han ska skriva något åt dem.
– Leopold vet inte riktigt vad alla dessa besökare vill honom, men det är tydligt att alla vill honom något. Vännerna vill att han ska komma tillbaka i sin gamla form och vara den ledare han har varit förut. Alla vill ha något ifrån honom, men själv känner han att någon annan borde ta över stafettpinnen, säger Johan Pettersson.
Pjäsen har också beskrivits som en delvis självbiografisk pjäs, och skrevs av Václav Havel när han släpptes ur fängelse 1984.
– Det handlar om Havels erfarenheter som dissident och intellektuell, säger Mats Huddén. Jag kan tänka mig att alla upplevde honom som en frälsare som ska fixa allting. Men folk måste ta tag i problem själva och visa civilkurage.
När Johan Pettersson själv skulle spela huvudrollen tog han in Mats Huddén som regissör. Mats har en bakgrund som skådespelare och regissör på Östgötateatern, men har på senare år arbetat med Carlo Goldonis 1700-talspjäser. Och han tycker att det är kul att arbeta med en modern pjäs.
– Jag har inte jobbat med Václav Havels texter förut. Det finns en musikalitet i hans dramatik som är spännande. Genom alla upprepningar skapas variationer på ett tema som i ett musikstycke. Olika karaktärer får variera temat, precis som olika instrument kan ta variera temat i t ex Bachs musik. Det är rätt typiskt för honom, säger Mats Huddén.
Han fortsätter:
– Det är också ett angeläget ämne som handlar om människors drömmar och tillkortakommanden.
De båda teaterprofilerna har inte arbetat ihop tidigare, men de har följt varandra på avstånd och sett varandras föreställningar.
– Alla som är med här gör det ideellt, men för mig som driver projektet känns det bra att Mats, som har en professionell bakgrund, kommer in och bidrar till att det här blir ett utvecklande sammanhang för dem som är med, säger Johan.
– Jag tycker att den pedagogiska biten är rolig. Jag ger tips om sådant som kan vara bra att veta när man står på scenen, säger Mats.
I ensemblen finns en rad erfarna fritidsskådespelare och några nya namn: Jakob Sjöberg, Jenny Silfvenius, John Hedman, J-B Olofsson, Lieze Broeders, Frippe Pettersson och Sally Celander.
– Det är väldigt givande och kul att få vara med. Det är en annan sak än att spela teater med sina klasskompisar på skolan, säger Sally Celander som har gått De Geergymnasiets teaterlinje och tidigare enbart medverkat i skoluppsättningar.
Jakob Sjöberg, som har gått teaterskolan Neighborhood Playhouse i New York, trivs med att vara tillbaka på Arbis.
– Jag älskar det. Det finns få platser jag hellre vill vara på. Sedan ligger vi osannolikt bra till i repen. Det är skönt och arbetet har verkligen varit väldigt utvecklande för alla, säger han.