Hon brevväxlade med en mördare

Kanske har du fördomar mot performanceartister, kanske ser du framför dig människor som sprutar målarfärg på publiken till valsång, kanske ser du nakna ryska konstnärer som biter folk i benen?
Kanske ser du amerikanskan Miranda July, 31 - en nästan försvinnande späd kvinna som motsvarar åtminstone en handfull av våra vanligaste förutfattade meningar om genren.
Uppvuxen i hippiemetropolen Berkeley, Kalifornien, intellektuella föräldrar, brevväxlade i de yngre tonåren med en dömd mördare, skrev sin första pjäs (baserad på brevväxlingen) när hon var 16 och satte upp den på en punkklubb... ja, ni fattar.

Segertåg
Vad som skiljer Miranda July från de flesta i branschen är hennes framgångsrika långfilmsdebut, "Me and you and everyone we know" som har biopremiär på fredag. I november blev Stockholms filmfestival en anhalt för Julys och filmens segertåg och det var en lätt omtumlad performanceartist som tog emot den skandinaviska pressen.
- Ja, jag är fortfarande överraskad att det gått så bra. För mig var huvudsaken att bara ordna finansiering och att filmen skulle nå ut till någon. Jag kunde aldrig tänka mig hur det här året skulle bli.
Och hur blev det?
- Så här. Precis så här, men i olika länder. Jag är förvånad att folk ställer ungefär samma frågor överallt - jag kan tänka "i det här landet frågar de säkert inte om likheter mellan min film och Todd Solondz", men till och med i Thessaloniki dyker de frågorna upp.
Miranda July spelar själv den kvinnliga huvudrollen - en kämpande performanceartist - i "Me and you and everyone we know". Filmen är ett lågmält independentdrama som kretsar kring en nyseparerad tvåbarnspappa som mycket försiktigt trevar efter kärlek, precis som jag, du och alla vi känner.

Kontroversiellt ämne
Ett ämne som utforskas i filmen, dessutom på ett ganska djärvt sätt, är barns sexualitet. Något som förstås är riskabelt, men Miranda July säger att hon var medveten om farorna:
- Det viktigaste är att man vet exakt vad man vill säga. Om man aldrig skildrar barns sexualitet säger man att den inte existerar, vilket gör att barn känner skam eftersom de trots allt känner det här som de inte vet vad det är. Och så växer de upp till skamsna vuxna vilket ger en bra grogrund för perversioner och alla möjliga problem.
- I filmen finns en försonande approach, jag vill visa att vi alla är OK. Om man är sex år och tänker på bajs så är det toppen. Det var viktigt att alla kände sig bekväma: barnens föräldrar, filmens finansiärer - och publiken. Jag blev häpen över hur bra reaktionerna blev, inte minst i USA. Det var hoppingivande.

"Intensiv erfarenhet"
När Miranda July ska förklara hur hon blev konstnär och filmskapare återkommer hon till brevväxlingen med den dömde mördaren.
- Det var en så intensiv erfarenhet. Jag ville verkligen att pjäsen skulle bli realistisk och professionell. Det var underbart att kunna förklara hur mitt liv såg ut, och jag insåg att det var vad jag ville göra under resten av mitt liv: visa något som var för stort att förklara med ord.
- Men jag slutade skriva till honom när jag började på college. Jag sa att jag inte ville fortsätta och han accepterade det vilket var rätt stort av honom. Jag tror att han fortfarande sitter inne.

Information till våra läsare

Hon brevväxlade med en mördare

Miranda July, regissör och stjärna i bioaktuella "Me and you and everyone we know", utsågs av en filmtidning till den intressantaste indiefilmskaparen 2004. Hennes karriär startade när hon brevväxlade med en mördare.