Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Birgitta Stenberg är död

Hon utsatte sig för livet för att kunna skriva om det. Författaren Birgitta Stenberg sökte friheten, trotsade normerna och banade väg för sina medsystrar. Natten mot lördagen avled hon, 82 år gammal.

Birgitta Stenberg har avlidit, 82 år gammal. Foto: Leif R Jansson

Birgitta Stenberg har avlidit, 82 år gammal. Foto: Leif R Jansson

Foto: Leif R Jansson / TT

Stockholm2014-08-23 10:49

En artikel i tidningen räcker inte på långa vägar till för att beskriva Birgitta Stenbergs händelserika liv. Själv ägnade hon flera av sina böcker åt att berätta om sin äventyrliga tid som ung i Sydeuropa, om drogerna, de stormiga förhållandena med män och kvinnor och livet vid sidan av normen.

Författare och yrkesfiskare

Hon var författare, översättare och illustratör, men hade också jobbat för CIA och utrikesdepartementet samt verkat som skådespelare, tolk, journalist och yrkesfiskare.

Redan tidigt bestämde hon sig för att använda sig själv som redskap i litteraturen. Birgitta Stenberg skildrade ofta gestalter och miljöer i periferin, udda existenser som hon dock aldrig framställde som offer. Under 1950-talet var hon en del av den så kallade Metamorfosgruppen, en litterär sammanslutning med liberal inställning till droger, där även vännen Paul Andersson, Öyvind Fahlström, Petter Bergman och Svante Foerster ingick.

Skrev om Kejneaffären

Debutboken "Mikael och poeten" från 1956 hade en avancerad litterär form och skiljde sig från de mer lättläst realistiska romaner hon senare kom att skriva. Av hennes böcker är "Apelsinmannen" kanske den mest kända. Den utspelas i Stockholms undre värld och skildrar den så kallade Kejneaffären, som inleddes med upphetsade rykten om en homosexuell konspiration bland svenska makthavare under 1950-talet.

I dokumentärfilmen "Alla vilda" från 2012, av Marianne Gustavsson och Lisa Belfrage, sökte hon som 80-åring upp vänner, älskare och älskarinnor från sin ungdomstid i olika delar av världen.

– 1950 drog jag från Sverige. Jag var övertygad om att poesin fanns någon annanstans – inte i vårt land, konstaterade hon i filmen.

Levde på Åstol

Men Birgitta Stenberg återvände trots allt till hemlandet. Under en lång harmonisk period i livet bodde hon på Åstol i Bohuslän, skrev barn- och vuxenböcker, yrkesfiskade och hade en biodling tillsammans med sin man Håkan Lagergren. Sorgen efter makens död skildrade hon i diktsamlingen "Mannen i Havet" 1992.

För drygt två år sedan drabbades Birgitta Stenberg av levercancer. Den tuffa cancerbehandlingen stoppade henne inte från att så sent som i november medverka i Malou von Sivers "Efter tio" i TV4 och berätta om sin medverkan i antologin "Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet".(TT)

Fakta/Birgitta Stenberg

Född: 1932 i Stockholm.

Bakgrund: Växte upp i Visby och tillbringade sitt sista gymnasieår i Paris. Reste sedan runt i Sydeuropa för att lära sig språk och hitta inspiration till skrivandet. Debuterade med romanen "Mikael och poeten" 1956, en poetisk omskrivning av händelserna kring Kejneaffären. Senare utvecklade hon ämnet i "Apelsinmannen", 1983. Fick sitt genombrott med "Chans" 1961, som också filmatiserades 1962.

Självbiografiskt: I hennes självbiografiska svit ingår "Kärlek i Europa" 1981, "Apelsinmannen" 1983, "Spanska trappan" 1987, "Alla vilda" 2004 och "Eldar och is" 2010.

Har också gjort: skrivit filmmanus (bland annat "Raskenstam") och barnböcker samt verkat som översättare och illustratör.

Litterärt sammanhang: Tillhörde under 1950-talet den litterära gruppen Metamorfos, där bland andra Bo Setterlind, Paul Andersson och Janne Bergqvist ingick.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!