PÄ senare Är har det ibland talats om det "postsekulÀra tillstÄndet". Inte bara teologer, utan Àven sekulariserade debattörer menar numera att vi gÄr mot ett samhÀlle dÀr religionerna pÄ olika sÀtt Äterigen ges utrymme, inte bara i kyrkan utan ocksÄ i politiken.
Ăven i kulturen syns religion och trosfrĂ„gor i vĂ„r. PĂ„ svenska biografer gĂ„r just nu franska "Gudar och mĂ€nniskor". NĂ„gra katolska munkars kamp för att fĂ„ tjĂ€na Gud har fĂ„tt svenska filmkritikers stĂ„ende ovationer. Ăven om munkarnas liv hotas av terror och vĂ„ld handlar filmen mer om andakt och stillhet Ă€n om action.
Religion och feminism
Den svenska romandebutanten Elisabeth Hjort intresserar sig för krocken mellan religion och feminism. Hennes kortroman "HÀngivelsen" handlar om en ung troende kvinna, Cecilia. LÀsaren följer henne nÀr hon gÄr en bibelskola, enligt Elisabeth Hjort av "ganska fundamentalistisk karaktÀr", men tar samtidigt del av den Àldre Cecilias tankar senare i livet.
- PÄ ett sÀtt Àr det en singulÀr berÀttelse om den hÀr personen, men samtidigt vill jag att det ska handla om en hÀngiven kvinnas plats i ett sekulÀrt samhÀlle. Vilka villkor gÀller för en kvinna som Àr religiös och feministisk i dag? Det Àr sÄdana frÄgor som jag Àr intresserad av, sÀger Elisabeth Hjort, som förutom författare Àr utbildad prÀst och doktorand i etik vid teologiska institutionen i Uppsala.
Den danske författaren Lars Husum lÄter i sin debutroman Jesus Kristus dyka upp i modern skepnad. IklÀdd svart motorcykelstÀll och solglasögon men med sandaler pÄ fötterna försöker han rÀdda den destruktive Nikolaj, ensam i livet med sin smÀrta och sitt hat. "Min vÀnskap med Jesus Kristus" som romanen heter, handlar dock mer om kÀrlekens och vÀnskapens mirakler Àn om religiositet.
"Den magiska blicken"
Mer andlig Àr i sÄ fall den svenska poeten Eva Ström. I sin nya roman, "Den flödande lyckan" funderar hon över betydelsen av "den magiska blicken". Kan poesin överhuvudtaget existera i ett samhÀlle helt utan tro?, undrar hon.
- Jag har svÄrt att prata om det, jag tycker mina böcker Àr nÀstan konstiga för mig sjÀlv. Men det handlar lite om att se pÄ vÀrlden med magiska ögon och med magisk blick, det Àr lite det religionen gör tycker jag. Men vad hÀnder om man tar bort det?, frÄgar Eva Ström retoriskt.
- Det kan kÀnnas vuxet att ha en ateistisk blick pÄ vÀrlden, som att bli av med gammal vidskepelse, men förlorar vi nÄgot mer ocksÄ? Vad blir det för sorts mÀnniska som dyker upp? Jag tar inte riktigt stÀllning, jag skriver ingen pamflett, men lÄter nÄgra personer diskutera det hÀr.