På senare år har det ibland talats om det "postsekulära tillståndet". Inte bara teologer, utan även sekulariserade debattörer menar numera att vi går mot ett samhälle där religionerna på olika sätt återigen ges utrymme, inte bara i kyrkan utan också i politiken.
Även i kulturen syns religion och trosfrågor i vår. På svenska biografer går just nu franska "Gudar och människor". Några katolska munkars kamp för att få tjäna Gud har fått svenska filmkritikers stående ovationer. Även om munkarnas liv hotas av terror och våld handlar filmen mer om andakt och stillhet än om action.
Religion och feminism
Den svenska romandebutanten Elisabeth Hjort intresserar sig för krocken mellan religion och feminism. Hennes kortroman "Hängivelsen" handlar om en ung troende kvinna, Cecilia. Läsaren följer henne när hon går en bibelskola, enligt Elisabeth Hjort av "ganska fundamentalistisk karaktär", men tar samtidigt del av den äldre Cecilias tankar senare i livet.
- På ett sätt är det en singulär berättelse om den här personen, men samtidigt vill jag att det ska handla om en hängiven kvinnas plats i ett sekulärt samhälle. Vilka villkor gäller för en kvinna som är religiös och feministisk i dag? Det är sådana frågor som jag är intresserad av, säger Elisabeth Hjort, som förutom författare är utbildad präst och doktorand i etik vid teologiska institutionen i Uppsala.
Den danske författaren Lars Husum låter i sin debutroman Jesus Kristus dyka upp i modern skepnad. Iklädd svart motorcykelställ och solglasögon men med sandaler på fötterna försöker han rädda den destruktive Nikolaj, ensam i livet med sin smärta och sitt hat. "Min vänskap med Jesus Kristus" som romanen heter, handlar dock mer om kärlekens och vänskapens mirakler än om religiositet.
"Den magiska blicken"
Mer andlig är i så fall den svenska poeten Eva Ström. I sin nya roman, "Den flödande lyckan" funderar hon över betydelsen av "den magiska blicken". Kan poesin överhuvudtaget existera i ett samhälle helt utan tro?, undrar hon.
- Jag har svårt att prata om det, jag tycker mina böcker är nästan konstiga för mig själv. Men det handlar lite om att se på världen med magiska ögon och med magisk blick, det är lite det religionen gör tycker jag. Men vad händer om man tar bort det?, frågar Eva Ström retoriskt.
- Det kan kännas vuxet att ha en ateistisk blick på världen, som att bli av med gammal vidskepelse, men förlorar vi något mer också? Vad blir det för sorts människa som dyker upp? Jag tar inte riktigt ställning, jag skriver ingen pamflett, men låter några personer diskutera det här.