Svårsåld poesi tar nya vägar
Bokhandeln väljer bort svensk poesi för att den säljer för dåligt. Samtidigt drar de stora förlagen ned på lyrikutgivningen. Är poesins framtid hotad? Inte alls, menar bedömare, som hävdar att poesin i stället tagit nya vägar.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Det är ingen hemlighet att poesiutgivning inte lönar sig. En diktsamling utgiven av Bonniers säljer i genomsnitt mellan 600 och 700 exemplar. Och bokhandelns intresse har med åren blivit allt svalare för den poesi som inte är skriven av bästsäljare som Bruno K Öijer, Ann Jäderlund och Göran Sonnevi.- Det känns hopplöst ibland när bokhandeln inte vill ta emot böckerna ens om vi ger bort dem. Jag har en diktbok av en etablerad författare som ska komma ut i höst som har förhandsbeställts i 44 exemplar, berättar Gunnar Nirstedt, förläggare av lyrik på Bonniers.Biblioteken då, hur stort är deras intresse för den svenska lyriken? Det finns ingen samlad statistik av bokinköpen sorterad i olika genrer, men ett stickprov på Stockholms respektive Malmös stadsbibliotek visar att deras inköpsvolymer minskat den senaste tioårsperioden. I Stockholm har lyrikinköpen minskat med omkring 200 exemplar från 2000 fram till 2009.Trots den här typen av nedslående siffror finns det röster som motsätter sig bilden av lyriken som en krisdrabbad genre.- Man säger att poesins död är i annalkande, men det finns egentligen ingenting som tyder på det. Det är ren lögn att säga att det nu för tiden inte ges ut så mycket poesi, konstaterar litteraturvetaren Björn Ekdahl, som skriver på en avhandling om poesins ställning.Små förlag
Han pekar bland annat på Åsa Warnqvists avhandling "Poesifloden" som tvärtemot alla farhågor visade att utgivningen av diktsamlingar ökade i Sverige mellan 1976 och 1995. Samma säkra statistik finns inte för åren därefter, men en koll i Kungliga bibliotekets nationella samkatalog avslöjar att antalet utgivna diktsamlingar från 1995 och fram till och med 2009 verkar vara relativt konstant. Det fluktuerar mellan 395 titlar rekordåret 1998 och 322 år 2001.När de stora förlagen drar ned på utgivningen hittar poesin nya vägar att nå ut, menar flera bedömare. Små förlag, egenpublicering, estradpoesi och nätforum har blivit självklara alternativ för poeterna.- Det finns en väldigt spännande, vital, oetablerad poesikultur på nätet som mycket väl kan ha amatörmässiga drag, men också vara tekniskt avancerad, lekfull, uppfinningsrik och på många sätt mer demokratisk och tillåtande, konstaterar förläggaren Jonas Ellerström och nämner nätsajten "Ett lysande namn" som ett exempel.Han menar att poesin "av enkla demografiska skäl" alltid är hotad i det lilla landet Sverige - men att det finns goda skäl att tro på dess överlevnad. Det är knappast någon slump att den bästsäljande författaren John Ajvide Lindqvist i sin senaste roman "Lilla stjärna" låter sin unga sårbara kvinnliga huvudperson sluka poesi av Gunnar Ekelöf och Kristian Lundberg.- Jag tror att poesin har en bättre överlevnadspotential än annan litteratur för att den svarar mindre mot ett behov av att bli förströdd och underhållen. Den bygger på existentiella behov snarare än förströelsebehov och det är en mycket mycket starkare drivkraft, säger Jonas Ellerström.
Så jobbar vi med nyheter