- Vi har hört så mycket om kriget, vi är färdiga med det, och inte är det vår skuld heller, det är våra far- eller morföräldrars, säger Wolfgang Malik, österrikare, bosatt i Sverige, och samordnare för det tyskspråkiga temat på årets bokmässa.
- Nu kommer nya frågor, de nya nazisterna, invandrarfientligheten och islamofoberna. Jag kan tänka mig att det kommer en helt ny skuld som författarna måste skriva om.
Kriget bearbetas visserligen även av den tredje generationens tyska författare men mer utifrån frågeställningar som har med till exempel minne att göra.
De författare som kommer till mässan skriver dock om annat. "Tre länder - ett språk", lyder mässtemats rubrik som fångar in även Österrike och Schweiz, vilket är nog så relevant inte minst med tanke på att författare som bor i Tyskland ibland ges ut på österrikiska förlag och vice versa.
Gränsöverskridare
Melinda Nadj Abondji löser upp statsgränserna helt. Född i Serbien, med ungerska som modersmål, är hon i dag bosatt i Schweiz och ges ut av ett österrikiskt förlag. Ändå vann hon i fjol Tysklands största bokpris, Deutscher Buchpreis, med romanen "När duvorna flyger". Hennes roman skildrar arbetskraftsinvandrare i Schweiz på 70-talet och är skriven på en bildrik prosa vars långa meningar kan fylla en halv sida.
- Jag tycker den tyska romanen har blivit ganska muskulös, det finns en avancerad romankonst som inte nöjer sig med upparbetade fåror utan i stället försöker spränga den realistiska berättelsen, säger Aris Fioretos, författare och före detta kulturråd i Berlin.
Nästan alla priser
Ett annat exempel på just det är Terézia Mora, vars "Alla dagar" från 2004 nu äntligen kommer på svenska på lilla Rámus förlag. Mora har vunnit i princip alla tyska bokpriser utom just Deutscher Buchpreis. På mässan ger hon ett seminarium tillsammans med svenske Andrzej Tich? i ett försök att föra samman två författare vars berättarteknik och tematik är besläktade.
Även Felicitas Hoppe, som också hon ges ut av Rámus, är i hög grad sin egen.
- Hon är en minimalist med stark berättarlust, hon kan ibland påminna lite om Magnus Florin, säger Aris Fioretos.
Ovanligt stark
Den tyska litterturscenen är just nu ovanligt stark menar han. Gamla elefanter som Peter Handke dansar fortfarande i manegen men tillsammans med en ny generations författare, vilket blir synligt även på mässgolvet i Göteborg. Punkfarmor Nina Hagen, numera kristen författare till en självbiografi, och Nobelpristagare Herta Müller, har sällskap av tyskspråkiga författare som är stora namn i sina hemländer, men nya för den svenska publiken. Ferdinand von Schirach, brottmålsadvokaten som kom ut som novellförfattare, är en.
- Han kommer från ett helt eget håll. Han skriver om brott och skuld i noveller som är helt utan ornament. Han följer brottets konsekvenser in till det absurda.