Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ryggradslös karriärist

Begåvad, framgångsrik - och totalt ryggradslös. I "Mefisto" på Stockholms stadsteater gestaltar Björn Kjellman en människa som i jakten på framgång offrar både vänner och ideal.

Foto: STOCKHOLMS STADSTEATER

Stockholm (TT Spektra)2010-01-07 03:00
I Goethes "Faust" är Mefisto djävulen själv. I Klaus Manns "Mefisto", som den 9 januari får premiär i ny dramatisering av Christoffer Mellgren på Stockholms stadsteater, är ondskan mer subtilt gestaltad. Skådespelaren Hendrik Höfgen är inte alls någon entydig djävulsgestalt, snarare ganska lätt att känna igen sig i, i all sin längtan efter att bli uppmärksammad och göra succé.- Han styr inte och ställer som Mefisto. Hendrik beräknar inte, han är egentligen mer Faust - och det är också Faust som är hans drömroll, säger Björn Kjellman.Nära verkligheten
Verkligheten ligger mycket nära Klaus Manns roman från 1936. I många år var den totalförbjuden i Tyskland eftersom den sågs som ett personangrepp på Manns före detta vän, älskare och svåger skådespelaren Gustaf Gründgens. Och det råder knappast några tvivel om att författaren modellerade bokens huvudperson efter Gründgens liv.Denne hörde till en början till vänsterlägret i kulturlivet, men fick en framgångsrik teaterkarriär under nazistregimen, tack vare sin relation till Hermann Göring. Trots nazisternas nederlag i andra världskriget och trots att Gründgens fick sitta i fängelse i Sovjetunionen lyckades han senare på sitt självklara sätt göra ny succé på teatern.Många förknippar kanske "Mefisto" med filmen som István Szabo gjorde 1981, med Klaus Maria Brandauer som Hendrik Höfgen. Och för en gångs skull har Björn Kjellman inte skyggat inför att se en annan skådespelare tolka den rollfigur han arbetar med.- Filmen är så långt från vårt manus att man kan titta på den med öppna ögon - annars kan det vara jobbigt att se någon göra samma roll. Men det finns en slags frustande energi i filmen som är väldigt mycket Hendrik Höfgen. Det handlar om glädjen i att ta sig fram. På andras bekostnad visserligen, men det ser han inte själv.Första individualisten
Regissören Ragnar Lyth upplever Hendrik Höfgren som den första moderna individualisten. Det som på 1930-talet sågs som ett förräderi mot gemensamma moraliska värderingar är i dag vedertaget för den som vill uppnå framgång och lycka, menar han. Framgången kräver sitt pris, det är en devis som både knattelagsspelare och "Robinson"-deltagare får höra.- Det självklara epicentrumet för Hendrik Höfgen är han själv och den egna lusten. Det är inte unikt för vår tid, men det har funnits strömningar i tiden förut som i större utsträckning har skambelagt det och jobbat för kollektivet och omtanke om andra, säger Björn Kjellman.
Klaus Mann (1906-1949) var son till författaren Thomas Mann.✔ Debuterade redan 1925 med romanen "Der fromme Tanz". Samma år bildade han ett teatersällskap tillsammans med systern Erika, Pamela Wedekind och Gustaf Gründgens. Klaus Mann och Gründgens hade ett kärleksförhållande med varandra.✔ 1933 fick Gustaf Gründgens sitt definitiva genombrott som skådespelare i rollen som "Mefisto" på Staatliches Schauspielhaus i Berlin. ✔ 1936 publicerade Klaus Mann romanen "Mefisto" som i stort följer Gustaf Gründgens historia. Han bytte dock ut den homosexuella kärleken mot en relation med en svart kvinna. ✔ Avled i Cannes 1949 av en överdos sömntabletter.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!