Optimism - trots en dyster läsning
Statistiken är dyster. Bokutlåningen sjunker och besöken på biblioteken blir färre. Ändå finns en försiktig optimism i branschen. Biblioteken tar nya vägar in i framtiden och kulturutredningen förväntas bidra med en positiv skjuts.
Foto: JANERIK HENRIKSSON
Han, liksom flera andra i och utanför branschen, menar att biblioteken befinner sig i en brytningstid mellan det gamla och det nya. Ser man enbart till det gamla sättet att mäta befinner sig branschen i brant utförsbacke med successivt vikande siffror.- Det hänger bland annat samman med att 30 procent av biblioteksfilialerna har försvunnit sedan 1990. Besöken har sjunkit, utlåningen har sjunkit och klyftorna mellan olika socioekonomiska grupper har blivit större. Samtidigt har barns biblioteksanvändning i Sverige minskat mer än i andra jämförbara länder, konstaterar han.Det kraftigt minskade antalet biblioteksfilialer brukar ses som en av orsakerna till nedgången. De som drabbats hårdast av nedläggningarna är ofta gamla och barn - sådana som inte själva har möjlighet att ta sig till ett större bibliotek längre bort.En annan orsak till att utlåningssiffrorna sjunker är att den kategori välutbildad medelklass som tidigare oftast lånade sina böcker på biblioteket numera köper mer böcker än tidigare. Bokmomssänkningen 2002 gjorde att fler fick råd att köpa böcker.- Det är i sig inget problem, de här människorna löser sin bokförsörjning på egen hand. Men när vuxna slutar gå på biblioteket leder det tyvärr också till att det får negativa effekter på barns biblioteksbesök och utlånande. Man tar inte med sig barnen till biblioteket, säger Niclas Lindberg.Saknar skolbibliotek
Vad behövs för att vända den negativa trenden? Bättre samverkan mellan biblioteken, bättre lösningar för teknikutvecklingen och satsningar för att barn ska få ökad tillgång till skolbibliotek, menar han. I dag saknar 450 000 barn tillgång till just skolbibliotek. Men Niclas Lindberg säger att många tecken tyder på att Svensk biblioteksförening kan bli bönhörd.- Kulturutredningen har låtit förstå att man kommer att ta initiativ för att skapa strukturer som skulle kunna möjliggöra en förstärkning av biblioteken och flera riksdagspartier har tagit initiativ i frågan om skolbiblioteken.Ett enkelt exempel på hur biblioteken skulle tjäna på ökad samordning är abonnemanget på Nationalencyklopedin på nätet. Ett litet bibliotek har inte råd att betala en egen licens, men skulle alla bibliotek i landet gå ihop om licenserna skulle kostnaden pressas ner. En gemensam webbtjänst skulle också öppna helt nya möjligheter för landets alla låntagare.I det förändringsarbete som pågått under ett antal år på biblioteken är digitala medier och internet en viktig del.Annorlunda verksamhet
Mats Hansson, handläggare av biblioteksfrågor på Statens kulturråd, påpekar att biblioteksverksamheten i dag ser helt annorlunda ut än den gjorde tidigare.- Den statistik vi har visar ett paradigmskifte. Vi har bara siffror för den gamla verksamheten. Låt säga att Stockholms stadsbibliotek har en miljon fysiska besök, men då har de också en miljon webbesök - den statistiken har vi ännu inte fångat upp, säger han.Han får medhåll av forskaren Joacim Hansson, lektor i biblioteks- och informationskunskap vid Växjö universitet.- Jag tillhör inte dem som tror att biblioteken är hotade. Vi kan mycket väl få statistik på att vissa av de traditionella verksamheterna går ner - medan det finns för lite statistik på de former av verksamhet som inkluderar en ny typ av aktiv, social närvaro på nätet.
- Utlåning av AV-medier (ljudböcker, cd-skivor, e-böcker med mera):2007 kring 12 miljoner1980 kring 2 miljoner- Lägsta utlånen per bestånd:Malå, Pajala, Gullspång, Sorsele, Berg och Kiruna - varje bok och AV-medium lånades ut i genomsnitt färre än 0,6 gånger under 2007.Högsta utlånen per bestånd:Nacka, Göteborg, Härryda, Malmö och Trelleborg - varje bok och AV-medium lånades ut genomsnitt minst 2,6 gånger under 2007- Biblioteksfilialer:2007 fanns 290 huvudbibliotek i landets kommuner samt 1 001 biblioteksfilialer. Sedan 1990 har antalet filialer minskat med 31 procent.- 2006/2007 uppgav 64 procent av 10-18-åringarna att de besökt ett bibliotek det senaste halvåret.2002/2003 uppgav 78 procent i samma åldersgrupp att de besökt ett bibliotek det senaste halvåret.(Källor: Statens kulturråd och SCB)"Biblioteksdöden" nådde DanmarkStockholm (TT Spektra)Förra året drabbades grannlandet Danmark av "biblioteksdöden". 20 procent av landets filialbibliotek har lagts ned och fler ska stängas i år. Även i Storbritannien väntar hårda tider för biblioteken med nedskärningar och nedläggningar.Men få bedömare tror att Sverige riskerar att återigen behöva gå igenom samma process. Här påbörjades den strukturomvandlingen redan på 1990-talet.Länsbibliotekarien Maria Törnfeldt från Uppsala besökte nyligen Danmark och blev informerad om situationen. Hon poängterar att nedläggningarna gjorts i samband med kommunreformen där 270 kommuner blivit 98. Där det förut funnits ett bibliotek i varje liten socken har man nu i stället dragit ned på antalet.- Det ser hemskt ut på papperet, men de kanske fick starkare och större bibliotek i stället, säger hon.Nedläggningar väcker ofta starka känslor, men i branschen är det inte alla som är negativa till att små resurssvaga filialer försvinner. Maria Törnfeldt tror att det ibland kan vara bättre för låntagarna att få tillgång till böcker via bokbussen.- Visst ska man ta bilden av biblioteken i kris på allvar - men jag ser det som en utmaning. Från bibliotekens sida måste vi försöka möta den på ett tydligt sätt. Kan vi bli mer tillgängliga och förändra öppettiderna? Är det en tydligare mötesplats som ska växa fram, ska biblioteket i framtiden vara ett upplevelserum?Sara Ullberg/TT Spektrasara.ullberg@ttspektra.se4
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!