Kulturens krispaket

Konstnärslönen försvinner, och de tre "R:en" bantas eller tas bort. Samtidigt får regionerna ökat inflytande vilket kulturministern tycker speglar en ny tid.

Foto: Jonas Ekströmer

Stockholm (TT Spektra)2009-09-22 03:00
Den kulturproposition som Lena Adelsohn Liljeroth (M) presenterade på måndagen innehåller till stora delar det redan förväntade. Men den rymmer också förslag på fyra nya utredningar som måste göras innan propositionens förslag kan sjösättas. I flera frågor ber man också om att få återkomma. På flera punkter har regeringen tagit till sig av kritiken mot Kulturutredningens förslag från i våras. I stället för att slå samman de tre bidragsgivarna Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Författarfonden till en ny supermyndighet ska de samarbeta mer. Däremot vill regeringen skapa en helt ny "analysmyndighet", som ska utvärdera den statliga kulturpolitiken och kulturen "ur bred synvinkel" enligt kulturministern. Regeringen låter "konstnärlig kvalitet" vara ett kulturpolitiskt mål även fortsättningsvis. - Vi har lyssnat på remissinstanserna, säger Lena Adelsohn Liljeroth. Lösare grepp
Propositionens mest genomgripande förslag är den så kallade portföljmodellen. Län och landsting ges ökat inflytande över hur de statliga pengarna ska fördelas. I dag sköts fördelningen via Kulturrådets expertis. Medan kritikerna befarar regionala ojämlikheter ser regeringen i stället en möjlighet att "vitalisera kulturpolitiken" genom att staten tar ett lösare grepp om kulturpolitiken. Den nya modellen ska successivt införas i hela landet. Först ut blir Skåne, Västra Götaland, Gotland och Halland som börjar redan 2011. Skåne län ska redan inför nästa år besluta om vilka regionala institutioner som ska få del av det statliga stödet. - På 1970-talet handlade kulturpolitiken om att bygga upp institutioner över hela landet, i dag finns infrastrukturen, regionerna formulerar sina egna visioner och det tycker vi är bra, säger Lena Adelsohn Liljeroth. Riksutställningars roll ska ses över. Riksteatern ska i framtiden arbeta mer med stöd och kompetensutveckling och mindre med egna produktioner, en utveckling som redan är påbörjad, anser kulturministern. Från och med 2011 drar regeringen in 10 miljoner kronor av det statliga stödet till teatern. Nytt musikuppdrag
Samtidigt drar regeringen in allt statligt stöd till Rikskonserter. I stället ska Statens musiksamlingar få ett utökat uppdrag, exakt hur det ska se ut framgår inte. Däremot ska Rikskonserters pengar även i framtiden tillfalla musiken. - Alla pengar stannar inom musiklivet. Socialdemokraternas kulturpolitiska talesman, Leif Pagrotsky (S) är kritisk: - Vad gäller musiken ger man ett klart besked, man lägger ned Rikskonserter. Men vad kommer i stället? Det är något dimmigt med nypåhittade ord som man senare ska ge besked om vad det är. Så kan man inte hantera en myndighet med människor som arbetar där. Leif Pagrotsky beskriver kulturpropositionen i dess helhet som en text om "ofärdiga organisationsformer": - Jag upplever stor besvikelse efter de väldigt uppskruvade förväntningar man har skapat, 900 sidors utredningstext, 500 remissvar - att det är så lite. Alla svåra frågor möts av samma svar, det ska vi återkomma till senare, det ska vi utreda, det ska vi ge besked om nästa år. Det innehåller ingenting alls.
Riksutställningar, Riksteatern och Rikskonserter får ändrade förutsättningar. Stödet till Rikskonserter försvinner. En utredare ska se över Riksutställningars framtida roll och Riksteatern ska i framtiden ha en mer "stödjande och kompetensutvecklande roll" vilket innebär att de egna produktionerna minskas. Riksteatern förlorar 10 miljoner kronor i årligt stöd. ✔ I stället för Rikskonserter inrättas en ny "plattform" för musiken. Statens musiksamlingar får det nya uppdraget som först ska utredas. ✔ Regionerna får ökat inflytande över fördelningen av de statliga kulturmedlen enligt portföljmodellen. En utredare ska ser över hur övergången ska ske. ✔ Framtidens kultur ersätts med en ny enhet som från 2011 får 25 miljoner kronor årligen till olika kulturprojekt. En särskild utredare ska tillsättas. ✔ "Konstnärslönen", det vill säga den statliga inkomstgarantierna för konstnärer avvecklas successivt. I dag har 157 konstnärer garantilön, som mest 214 000 kronor per år. Egna inkomster reducerar garantilönen. Inga ytterligare garantilöner ska beviljas. De pengar som frigörs, cirka 1,5 miljoner per år, kronor frigörs för nya stipendier. ✔ Stödet till litteratur- och kulturtidskrifter omvandlas. Stödet ska vara "teknikneutralt" vilket betyder att även nättidningarna kan få stöd. ✔ Kulturrådet ges i uppdrag att utveckla sitt arbete med barn och ungdomar. Barn och ungdomars rätt till kultur skrivs också in i den kulturpolitiska målen. Satsningen på Skapande skola ska på sikt omfatta hela grundskolan. ✔ Kungliga biblioteket får ett nationellt utvecklingsansvar för landets bibliotek, dock inte högskole- och forskningsbiblioteken. ✔ Regeringen vill satsa 20 miljoner per år i tre år på "kulturella och kreativa näringar". ✔ Kungliga Operan får i uppdrag att utreda samarbete mellan landets opera- och balettscener. ✔ En ny analysmyndighet inrättas som ska "analysera, utvärdera och följa upp kulturpolitiska insatser". ✔ Riksarkivet ombildas till en myndighet genom att de sju landsarkiven avvecklas. ✔ Ansvarsmuseifunktionen för bland andra Statens historiska museer, Nationalmuseum, Moderna museet och Nordiska museet avskaffas från 1 januari 2010. ✔ Romernas ställning ska stärkas, Forum för levande historia ges i uppdrag att utreda hur romernas kultur och språk kan få en institutionell hemvist.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!