Han öppnar nya världar

Hans arbete framstår som lustfylld lek, om än rastlös och inte alltid så enkel. Maurits Ylitalo pekar på en gulmålad pappbit, här ljuskägla framför en bilstrålkastare. Samma gula mönster återfinns i ett annat collage, där som bakgrund till en sittande kvinna. Så där håller han på.- Ibland gör jag nytt eller så hittar jag en grej och så uppstår en berättelse.Två bilar från ett collage som gått i stå fick plötsligt huvudrollerna i ett nytt. Misslyckade litografier kan blir sönderklippta och återuppstå. Med andra ord behöver han aldrig se något som helt bortkastat.- Fast det är också jobbigt, jag samlar på mig massor av material, ibland måste jag städa upp och börja på nytt. Vad ska jag slänga och inte? Jag går fram snabbt för att inte hinna ångra mig. Jag städade förra veckan. Jag ser den här utställningen som ett avslut, nu börjar jag på nytt.Ateljé i Borås
Maurits Ylitalo, 36, är uppvuxen i Borås och gick ut Konsthögskolan Valand i Göteborg 2004. För två år sedan flyttade han tillbaka till Borås där han hittat en bra ateljé.Med det fysiska utrymmet har han också haft möjlighet att utveckla sina collage vars motiv samtidigt känns djupt besläktade med de oljemålningar som också visas på Färgfabriken: tidlösa naturlandskap övergår i urbanitet och befolkas av riddare, kvinnor eller mytiska väsen. Parallella världar och tidsrymder samplas in till en sammanhållen och vacker enhet som man bara inte vill skiljas från. "Ett rikt och ibland absurt rum i vilket allt tycks möjligt", skriver Mårten Castenfors i Beckersjuryns motivering.Inget av verken har titlar.- Jag tycker det är svårt. Oftast när jag haft titel har jag ångrat mig, efteråt har jag tyckt att den inte varit särskilt bra. Jag har kommit fram till att jag skiter i titlarna.

Han öppnar nya världar

Himlen från en bild kan bli ljus i en annan. Maurits Ylitalo målar, klipper och klistrar. För sina intrikata berättelser får han årets Beckersstipendium och en egen separatutställning på Färgfabriken i Stockholm.