Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En tysk romantiker pÄ Nationalmuseum

Ingen romantiker har som Caspar David Friedrich mÄlat den besjÀlade naturen. Han landskap Àr dramatiska och andlöst stilla. NÀr han nu stÀlls ut stort pÄ Nationalmuseum Àr det för första gÄngen i Sverige.

Foto: Staatliche Kunsthalle Karlsruhe

Stockholm (TT Spektra)2009-10-06 03:00
InÄtblickande, meditativ och melankolisk redan frÄn början plöjde Caspar David Friedrich sin egen fÄra inom den tyska romantiken. OförstÄdd individualist, bortglömd redan under slutet av sin livstid, skulle han först 140 Är efter sin död slÄ igenom internationellt.Efter en stor utstÀllning 1972 pÄ Tate Gallery i London har han fÄtt nÀrmast ikonisk status, blivit romantikens mesta romantiker, och som sÄdan en viktig referens och inspirationskÀlla för dagens konstnÀrer. De tyska museer som Àger merparten av hans mÄlningar lÀmnar dem ogÀrna ifrÄn sig och att Nationalmuseum nu lyckas lÄna ihop sÄ pass mÄnga av dem mÄste betraktas som nÄgot av en hÀndelse.Inre vision avgjorde
Medan Friedrich samtida kollegor som norrmannen Johan Christian Dahl, under mĂ„nga Ă„r en viktig vĂ€n och granne i huset i Dresden, orienterade sig mot ett mer realistiskt landskapsmĂ„leri vĂ€nde sig Caspar David Friedrich Ă€nnu mer inĂ„t. I naturen gjorde han minutiösa blyertsskisser. MĂ„lningarna dĂ€remot föddes i en ateljĂ© utan fönster dĂ€r konstnĂ€rens inre vision var avgörande. MĂ€nniskorna pĂ„ hans mĂ„lningar Ă€r alla bortvĂ€nda, ett slags stĂ€llföretrĂ€dande konstbetraktare som blickar ut över dramatiska, ibland skrĂ€mmande landskap prĂ€glande av ett meditativt ljus, en överjordisk stillhet.- Man kan tala om en "högspĂ€nd stillhet" sĂ€ger utstĂ€llningskommissarie Torsten Gunnarsson, nöjd över sin formulering.Han har grunnat Ă„tskilligt över exakt vad som Ă€r specifikt för Caspar David Friedrich.- Det verkar som de flesta kĂ€nner det hĂ€r inför hans bilder, men det Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt att sĂ€tta ord pĂ„. Vad Ă€r det som gör det sĂ„ dramatiskt och fascinerande? Det finns alltid nĂ„got under ytan, det finns nĂ„got bortom bergen. Det Ă€r som om tiden har stannat.Knotiga trĂ€d
Död och förgĂ€ngelse Ă€r Ă„terkommande motiv. KyrkogĂ„rdsportar, forntida gravrösen och knotiga trĂ€d i nattligt mörker eller solnedgĂ„ng. Redan "Klostret i ekskogen", en av Friedrichs genombrottsmĂ„lningar frĂ„n 1810-talet (finns inte med pĂ„ Nationalmuseum) förestĂ€ller ett följe av munkar som bĂ€r en död broder över en kyrkogĂ„rd.- Just dĂ„ slog de an. Men sĂ„ smĂ„ningom vĂ€nde sig hans samtid mot det mer realistiska, Freidrich ansĂ„gs vara svĂ„r, en mystiker. Dessutom var han uttalad demokrat och det gick sĂ€kert inte heller hem, sĂ€ger Torsten Gunnarsson.KonstnĂ€rernas konstnĂ€r
I dag Àr Caspar David Friedrich desto större. NÀr kurator Bo Nilsson besökte konstnÀrsateljéer i Stockholm och Malmö för tre Är sedan Äterkom Friedrich som en viktig referens hos de konstnÀrer Nilsson trÀffade.PÄ Nationalmuseum visas nu Ätta samtida konstnÀrer som pÄ olika sÀtt talar med Friedrich, dÀribland Jan HÄfström och Karin Mamma Andersson som bÄda gjort helt nya verk.
n Föddes 1774 i svenska Pommern och sĂ„g sig livet ut som till hĂ€lften svensk. Döpte Ă€ldsta sonen till Gustav Adolf. Svenska flaggor Ă„terkommer i flera mĂ„lningar.n Fadern var ljus- och tvĂ„l-tillverkare. Modern dog nĂ€r Caspar David var sex Ă„r och fyra av hans syskon dog innan de nĂ„dde vuxen Ă„lder. En bror drunknade. Caspar David Friedrich var dĂ„ 13 Ă„r och upplevde en tragedi och en skuld som kanske var orsaken till att han försökte ta livet av sig.n Utbildade sig vid konstakademin i Köpenhamn. n Slog igenom 1810 pĂ„ en utstĂ€llning i Berlin.n Den svenske författaren Per Daniel Amadeus Atterbom, författare till romantiska "Lycksalighetens ö", besökte honom i Dresden.n Gifte sig 43 Ă„r gammal och fick tre barn.n I mitten av 1820-talet vĂ€nde sig samtiden alltmer emot hans konst. NĂ€r han dog i Dresden 1840, 65 Ă„r gammal, föll hans konst i glömska.n ÅterupprĂ€ttades 1906 pĂ„ en utstĂ€llning i Berlin. Det stora internationella genombrottet kom först 1972. Dessförinnan hade nazisterna tolkat hans motiv med rasistiska och nationalistiska förtecken, vilket Jan HĂ„fström nu tar upp i sin kommentar pĂ„ Nationalmuseum.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!