Den svenska dvd-marknaden står inför stora utmaningar
Den svenska dvd-marknaden har varit ett rent Klondike med en lång rad guldår. Nu är risken stor för en backlash - frågan är om branschen har strategier för att möta den.
Stjärnornas krig"-trilogin släpptes under spektakulära former i höstas. Filmsviten ingår i just den genre där publikens efterfrågan på extramaterial är som störst. Foto: Pressens Bild/Arkiv
Foto:
Ändå är dvd-marknaden fortfarande något av jungfrulig mark och det stora köpsuget har inte mötts av någon direkt produktutveckling. Fortfarande finns till exempel en brist på riktiga marknadsundersökningar om vad publiken vill ha när de köper en dvd-film.
Vilka filmer ska få extramaterial? Vilken typ av material? När är bästa läget att släppa filmen på dvd? Här finns inga tumregler, utan den svenska dvd-branschen agerar ganska slumpmässigt.
"Brister finns"
- Det finns absolut brister här. Vi har upplevt tre bra år med formatbyte från vhs till dvd, men samtidigt måste vi vara medvetna om att dvd är lite nyhetens behag, säger Nicklas Bengtsson, ordförande för branschorganisationen Sveriges videodistributörers förening.
- Nu väntar de stora utmaningarna. Hur ska vi möta piratkopieringen? En het potatis är till exempel beslutet om när en film ska släppas på dvd. I Sverige har praxis tidigare varit fyra till sex månader efter premiären, men nu vill många av bolagen gå ner till tre månader. En del vill till och med släppa sina filmer samma dag. Men det optimala är att hitta just den dag då biointresset för filmen minskar, släppa den på dvd och sätta upp en annan film på bio i stället.
Vilket extramaterial ska man då inkludera i en dvd-film? Den enkla svaret är att det inte finns något enkelt svar.
Tore Skarelid är chef för avdelningen köpfilm på svenska filmjätten SF. Han menar att det i dvd:ns barndom gick inflation i extramaterial.
- Det märktes speciellt på Hollywoodfilmer. Det kallades "added value" (tilläggsvärde) men betydde bara att man la på en massa onödiga grejor. Nu vet man att den stora massan inte tittar på extramaterialet. Är det då värt att satsa på det om det bara leder till en dyrare produkt?
Bortklippta scener
De enda som tycks vara beredda att betala för extramaterial är science fiction- och actionpubliken, där finns ett sug efter bortklippta scener och kommentarer. Ändå börjar det nu bli rutin vid svenska filmproduktioner att göra bakomfilmer om inspelningen.
En orsak är att dessa också kan visas i tv och ge filmen extrapublicitet.
- Men man spelar knappast in extramaterial för hundratusentals kronor bara för att lägga det på dvd:n, säger Tore Skarelid.
Helena Hertz, produktionsansvarig för köpfilm på SF:s konkurrent Sandrew Metronome, håller med om att det är märkligt att man vet så lite om konsumenternas önskemål och beteende med tanke på hur mycket pengar som läggs ner i dvd-produktionen.
- Det finns ingen regelbok direkt. Jag tror faktiskt inte att det gjorts så många undersökningar utomlands heller. Men när man pratar med folk säger de att de är intresserade av extramaterial. Sedan stämmer det säkert att inte så många tittar på det.
Nilsson engagerad
Svenska regissörer har, förstås, ett högst individuellt förhållningssätt till dvd-produktion. Catrine Johansson på Sonet har jobbat med många av de stora namnen, senast Kay Pollak och "Så som i himmelen".
- Han är inte direkt en av de mest engagerade men mycket noga med att ha koll på slutresultatet. Anders Nilsson ("Noll tolerans", "Tredje vågen") är däremot inblandad i precis allting och vill gärna ha med klipp från sina gamla filmer. Richard Hobert vill absolut inte ha med bortklippta scener, det tycker han är pinsamt för skådespelarna.
Hur ser då framtiden ut för köpfilmen? Nicklas Bengtsson tror att vhs-formatet är stendött inom ett till två år, Tore Skarelid säger att SF fasar ut sin vhs-produktion under hösten.
Och vid horisonten väntar - förstås - redan nästa format. Det så kallade high definition dvd, med bättre återgivning och roligare bonusmaterial, ska få din dvd-spelare att kännas lika föråldrad som en mangel.
Tore Skarelid ger dvd-tekniken tio år till.
Så jobbar vi med nyheter