"Allt jag skrivit är en hyllning till min mor"

När Nobelpriset närmar sig brukar hans namn dyka upp - och det handlar inte bara om att exemplifiera god litteratur från en bortglömd kontinent.I bok efter bok berättar Nuruddin Farah om ett Somalia vi borde känna till bättre; han skriver om nomader på landsbygden, krigets fasor, pirater vid kusten och kolonialismens efterdyningar.Han är en kosmopolit som levt i exil i årtionden och som har studerat i Indien och England och undervisat i bland annat Tyskland, USA, Nigeria och Uganda.I dag har han sitt hem i Kapstaden, och i en resväska. I slutet av 1960-talet studerade han i Indien och skrev där sin första roman, "Adams revben" som för två år sedan kom på svenska - en utmärkt introduktion till hans författarskap men också en fascinerande skildring av en ung kvinnas kamp för självständighet i en minst sagt mansdominerad värld."Miss Farah"
- Innan den gavs ut fick jag ett brev från min engelska redaktör, som undrade om jag var en man eller kvinna. Jag undvek frågan så länge som möjligt och det händer fortfarande att jag får brev adresserade till miss Farah.Huvudpersonen i "Adams revben", Ebla, har en okuvlig förmåga att gå sin egen väg. Kan du se henne som en feministisk förebild?- Feminismen hade inte formulerats när jag skrev den. För mig har det blivit ett litterärt projekt att skriva om starka kvinnor. Allt jag har skrivit om starka kvinnor kan ses som en hyllning till min egen mor. Hon var poet, men blev aldrig ett stort namn. Hon födde och uppfostrade tio barn - hade hon inte gjort det hade hon blivit en framstående poet.Besatt av Somalia
Trots alla år utomlands är Nuruddin Farah fast förankrad i Somalias historia och befolkning. Han säger att det är hans plikt att skriva, han som överlevt till skillnad från jämnåriga kamrater från barndomen.- I Bibeln kan vi läsa om hur Adam kastas ut från paradiset - för mig är Somalia paradiset, och jag nekas tillträde. Därför försöker jag hela tiden återvända, och inte bara genom en dörr, jag försöker öppna så många dörrar till Somalia som jag kan. Jag har skrivit essäer, pjäser, romaner, reportage. Det handlar om att hitta olika lösningar. Jag är besatt av Somalia.Så ofta återkommer du till mödrar och deras relation till sina barn. Likaså är de föräldralösa barnen många i dina böcker vad står de för?- Om ett barn växer upp utan stimulans och kärlek från sin mor växer barnet inte mentalt. Min nation är ett föräldralöst barn. I trilogin "Blood in the sun" finns tre föräldralösa barn. Alla dessa romaner handlar om Somalia före kollapsen, Somalia hade ingen regering, ingen som tog hand om landet.Vad tror du om Somalias framtid?- Jag är mycket optimistisk, men det kan ta ett antal år. Situationen i dag är fruktansvärd. Vi har lidit svårt av att hamna efter i utvecklingen. Vi var på god väg att bygga vårt eget sociala system men vi avbröts av kolonisationen.

Information till våra läsare

"Allt jag skrivit är en hyllning till min mor"

De starka kvinnorna är ett litterärt projekt för Nuruddin Farah. I grunden en hyllning till modern, poeten som födde tio barn. Men också till hemlandet som han aldrig övergett.