Melker Garay är den korta berättelsens mästare. Här ger han plats åt tjugo novelletter i en liten bok på knappt sjuttio sidor.
I min recension av hans förra bok Råttan nämnde jag att Melker Garay är född i Chile och kom till Sverige 1970. Han är alltså hur svensk som helst men har i sitt litterära bagage den latinamerikanska magiska realismen, den som man möter hos exempelvis García Márquez.
Här ger han röst åt diverse företeelser i vår omgivning. Vad skulle till exempel papegojan säga om den kunde säga något där den sitter i sin bur? Vad säger den som ser ett gristryne i badrumsspegeln? Vad säger Kometen när den kommer vart tvåtusende år? Enstöringen har en önskan: att få skrika riktigt fula ord. Enstöringens mor är död. Enstöringen bryr sej inte, låter henne bara ligga där. Det är därför hon ibland är ond på Enstöringen.
Även Bomben får en röst av Melker Garay, Bomben funderar: Ena halvan av er låter sådana som mig bygga upp förmögenheter åt er, medan den andra halvan får betala med sina kroppsdelar.
Bomben undrar vad det är som får oss att ta livet av varandra. Den lovar att inte göra oss besvikna när den sista dagen kommer.