Myskväll på Kråkholmen
När Kalle Moraeus med sin fiol och Bengan Janson med sitt dragspel står på scenen blir det garanterat bra underhållning. Antingen det bjuds på glittrande show eller – som i fredags på Kråkholmen – på tvåmans-
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Lokal anknytning
Att de är två av landets bästa musiker räcker förstås långt. Publiken är genast med när de inleder lite försiktigt med en gånglåt – "om det är någon som vill gå".
Det är lite som publiken väntat sig med lite Benny Andersson (Monas vals), lite Orsa spelmän (de vackra melodierna Annas visa och Koppongen).
Kalle Moraeus spelade Air av Bach och berättade att han spelat med Norrköpings Symfoniorkester på 80-talet och det var då han träffade sin blivande fru som jobbade på Carlsbeckers och bodde i Vilbergen. Så fick vi lite lokal anknytning också.
Sjöng Allan Edwall
Bengan Janson överraskade med att sjunga ett par vassa texter av Alla Edwall. Det blev skratt, jubel och lite försiktig allsång (det tog sig på
slutet). Mer skratt blev det när Kalle & Bengan drog visor och limerickar av Stefan Demert, bland annat den tragiska kärleksvisan om Ångvälten och Skansen-elefanten Bambina.
Mycket skratt
Lite äkta dragspelsjazz bjöds det också på, Novelty Accordion av Erik Frank. När det var dags för önskelåtar så fick givetvis Kalle Moraeus bjuda på sin hemsnickrade version av Oh Sole Mio. Det var mycket skratt den här kvällen. Det verkade som om de båda musikanterna också hade roligt – sånt smittar. Det var en riktig myskväll i den grönskande sommarkvällen på Kråkholmen.
KONSERT
Kalle Moraeus & Bengan Janson
Kråkholmen