Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kändes inte som det var Ella Fitzgerald som hyllades

Jag hade bespetsat mig på något spektakulärt när tre av Sveriges förnämsta jazzvokalister tillsammans med förstärkta Norrköpings Symfoniorkester ledda av Anders Berglund stod på scenen. Lägg till det första konserten utan publikrestriktioner. Dessvärre blev det en stor besvikelse, mest beroende på akustiska problem.

Att välja ett tjugotal låtar ur Ella Fitzgerald digra repertoar är inte lätt. Ellen, Rigmor och Sharon hade plockat favoriter som håller i minst 62 år till!

Att välja ett tjugotal låtar ur Ella Fitzgerald digra repertoar är inte lätt. Ellen, Rigmor och Sharon hade plockat favoriter som håller i minst 62 år till!

Foto: Tor-Björn Lyrhed

Konsert2021-10-01 13:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Musik

”A TRIBUTE TO ELLA”

Ellen Andersson, Rigmor Gustafsson, Sharon Dyall

Norrköpings Symfoniorkester

Dir. Anders Berglund

Plats: De Geerhallen

Datum 30 sept 2021

Drygt 700 hade löst förköp och det låg något förväntansfullt över det lite nervösa publiksorlet. Så kom då symfoniorkestern ledda av Anders Berglund in på scenen och overtyren spelades upp. Sedan turades de tre sångsolisterna om med att sjunga George Gershwins odödliga låtar från ”The Great American Songbook”. De som vi brukar kalla standardlåtar eller evergreens. 

Ganska snart stod det klart att något inte stämde. Ellen, Rigmor och Sharon hade problem. Mest kanske Ellen som ideligen försökte hitta rätt i harmonierna. Bland annat genom att som Jerry Williams hålla högerhanden vid örat. Dessutom var det problem att höra vad solisterna sjöng. Helt omöjligt blev det när det var dags för mellansnacket. Då hörde i alla fall jag bara en bråkdel. Jag satt under balkongen till vänster från scenen sett.

Kanske borde man valt en annan lösning till scenbytena. Nu sprang de tre solisterna fram och tillbaka mellan scen och loge (?). Varför satt de inte på scenen tillsammans? 

Nåväl, det var mycket negativ kritik på en gång. Det fanns dock sådant som var bra under konserten. Ellen, Rigmor och Sharon gjorde vad de kunde, och det var inte lite. Rigmor Gustafssons sång i balladen ”Someone to watch over me” var magisk. Lika magisk var Ellen Anderssons sång i ”I´ve got a crush”. Här hörde vi Nelson Riddles originalarrangemang från 1959. Anders Berglunds arrangemang av balladen ”Embraceable you” var superbt. Mycket beroende på partierna för stråkarna och Sharon känsliga sång. Ett plus också till Ellen Anderssons lössläppta version av ”Lady be good” med scatsång (ordlös sång) a la Ella Fitzgerald.

Tyvärr kändes det inte så långa stunder som om det var just Ella Fitzgerald som hyllades. Kanske berodde det på de akustiska problemen eller också var det nerverna som gjorde att sången sällan nådde över scenkanten. Hoppas resten av turnén avlöper bättre.