Amy jobbar på ett killmagasin där förslag på jobb som ”Kallar du det där bröst?” och ”Är du verkligen gay eller är hon bara tråkig?” applåderas på redaktionsmötena.
Hon dejtar killar på löpande band trots att hon är ihop med en muskelbyggare, dricker, röker på och verkar trivas med livet. Men så tilldelas hon ett uppdrag av sin drakoniska chef (Tilda Swinton): hon ska intervjua en sportläkare (Bill Hader) och plötsligt uppstår nya, ljuva känslor och allt blir komplicerat.
Det är så uppfriskande att en kvinna, som i en mer traditionell film skulle ha förpassats till birollen som den ”tossiga väninnan”, får sitta i förarsätet. Amy Schumer, som skrivit manus baserat på sitt eget liv, väjer inte för riktigt grova skämt med en tydlig feministisk spets.
Sketcherna ur hennes Comedy Central-serie ”Inside Amy Schumer” har delats flitigt på nätet och nu när hon tar klivet till en storfilm i regi av humorgurun Judd Apatow är det kul att se att hon fortfarande får behålla mycket av sin speciella stil. Här bjuds på två mycket obekväma sexscener och det vrids lite på genusperspektiv samtidigt som hon också får visa upp en mer seriös sida.
Men med större publik kommer också kompromisserna. För trots att ”Trainwreck” stundtals verkligen är lysande så landar sensmoralen till slut ändå i att Amy måste förändras för att inte framstå som det vrak som filmen propsar på att hon är. Trots att hon egentligen bara är snäppet mer dekadent än Bridget Jones var på sin tid.
Eftersom det är så publikfriande på vägen går det ändå att leva med de snusförnuftiga dragen i ”Trainwreck”. Värre för filmen som helhet är att ingen verkar ha vågat säga till regissören Judd Apatow att bryta när de till synes improviserade nonsensdialogerna upphör att vara riktigt kul. Historien hade tjänat mycket på att vara kortare och vassare. Men med det sagt är ändå ”Trainwreck” en välkommen skrattfest och kemin mellan Amy Schumer och Bill Hader riktigt lyckad. (TT)