Matthew Newtons på ytan lågmälda drama har enligt honom ett syfte, att visa hur pass normala papperslösa människor är. Hur de har samma beteenden, drömmar och önskemål som andra men med ett tungt lager av osäkerhet ovanpå. Vilket regissören lyckats med utomordentligt. Inledningsscenen i klassrummet på en skola i Bronx kunde lika gärna varit början på en film om skola eller ungdom. Kanske en ny variant av ”Döda poeters sällskap” men bland mindre välbärgade familjer. Istället finns i den klassen tre ungdomar som inte har uppehållstillstånd. Istället handlar ”From Nowhere” om den konstanta terror som omger papperslösa, den eviga oron att livet ska slås i spillror. Uppvuxna i ett land utan tillstånd, från ett land utan minnen. Från ingenstans som titeln säger. Ett öde som kan drabba vem som helst bara du föds i fel världsdel.
Moussa, Sophie och Alysa är ungdomarna i fråga. Från världens olika hörn med olika typer av problem har de alla samma mål. Vid sin sida har de läraren Jackie, spelad av Julianne Nicholson, som förkämpe. Hon har engagerat migrationsadvokaten Isaac i deras fall. Han är krass, de behöver bevisa hot om sina liv eller våld som deras släktingar utsatts för om de vill få asyl i USA. Advokaten verkar till en början lite av en stereotyp. Han förefaller oberörd inför allvaret i situationen. Som om han inte ser människorna bakom fallen. Men om det är något ”From Nowhere” är bra på att hantera är det karaktärsutveckling. Steg för steg förstår vi något helt annat om Isaac och hans engagemang. Likadant med andra, både rollfigurer som tar mer eller mindre plats. Även ungdomarna är flerdimensionella. Vi möter inte ett gäng som bara agerar rätt och änglalikt. Dessa karaktärer med känsla av äkthet bärs av exceptionella prestationer från skådespelarna. Från solida gestaltningarna av veteranerna Julianne Nicholson och Denis O’Hare till de yngre förmågornas passion.
”From Nowhere” har ett speciellt växeltempo där livet passerar långsamt och tyst, för att sedan spricka upp i händelser. Mycket lite musik används och tystnaden ger en dyster känsla. Tyngden från ungdomarnas liv och deras bekymmer faller från duk till tittare. Och alla dessa styrkor kompenserar för viss ojämnhet i dramaturgin och opolerade flytet. Ibland påminner den här filmen om ”Spotlight” utan att vara lika erfaren men med liknande känsla. ”From Nowhere” kan på vissa sätt beskrivas som lillesyskon. Vem vet hur viktiga och angelägna filmer Matthew Newton kan få ur sig i framtiden?