Film
Jag är Zlatan
Cnema/Filmstaden
Regi: Jens Sjögren
I rollerna: Dominic Bajraktari Andersson, Granit Rushiti, Cedomir Glisovic, Merima Dizdarevic, Selma Mesanovic, Linda Haziri, Emmanuele Aita, Håkan Bengtsson m fl
Betyg: 3
Biografi om Zlatan Ibrahimovic känns given så här sent i hans karriär. Fortfarande så pass spelbar att han är i rampljuset samtidigt som han varit med så länge att han är levande historia. Att det dessutom finns en bokbiografi skriven av David Lagercrantz att bygga hela filmen på gör inte saken sämre. Jag hade nästan önskat att Hollywood fått händerna på en sådan berättelse eftersom sportbiografier är en genre som görs extremt väl i USA, om än ofta sentimentalt.
Dominic Bajraktari Andersson och Granit Rushiti spelar Zlatan vid 11 respektive 17 och framåt. De är båda utmärkta val och gestaltar honom väldigt naturligt i de olika åldrarna. Båda förkroppsligar de typiska beteendemönster som pojke på 11 och 17 har samtidigt som de illustrerar Zlatans särart så att komplexiteten kommer fram. "Jag är Zlatan" är mycket traditionell i sitt berättande. Nästintill kronologiskt berättar Jens Sjögren historien om pojken som hade dåliga förutsättningar men blev den största, svenska fotbollsspelaren genom tiderna. Han som hamnade i alla tänkbara storlag, vann nästan allt på klubbnivå och blev ett stornamn i samma kategori som Messi. Barndomen präglades av de skilda föräldrarnas växlande förmåga att ta hand om sina barn, rörig skolgång, bråk i fotbollslagen och stunder då det inte ens fanns tillräckligt att äta. Inledningen är när pojken är 11 och avslutas när han fått kontrakt med italienska Juventus, ett av världens i särklass största klubblag.
Filmen matchar Zlatans fallenhet för att inte låta andra komma riktigt nära. Medan delen som handlar om honom som barn tillåter tittaren in är han som tonåring mycket mer svårfångad. Det är ovanligt, men förmodligen realistiskt, att i en biografi inte helt kunna komma inpå livet på objektet i centrum. En del tittare kan säkerligen önska sig lite mer fördjupning i vad som gjort Zlatan till den han är. Varför hade han så otroligt svårt att växa från en del destruktiva beteenden? Inte heller är "Jag är Zlatan" särskilt nyskapande eller kreativ. Vilket inte behöver vara något problem. I filmhistorien finns starka biografier som följt mallen.