Florida, Disney World-territorium. Florida, de pastellklädda byggnaderna som får infrastruktur att se ut som godis. Florida, solskensstaten dit pensionärer tar sig för att njuta av de gyllene åren. ”The Florida Project” inleder med att införliva alla dessa förväntningar. Energisk musikintro tonar in i humoristisk scen med kaxiga barn. Den solkyssta känslan får ett abrupt slut när barnen krossar alla gränser för vad hyfs och uppfostran innebär. Det är sommarlov och traktens mindre välbärgade barn, som bor på gångavstånd från nöjesfältet, försöker underhålla sig utan att ha rimliga förutsättningar. I berättelsens kärna finns Moonee, kavat 6-åring som prestigelöst förflyttar sig i olika miljöer. Hennes arbetslösa mamma Halley lever från sedel till sedel. Motellansvarige Bobby skriker på barnen titt som tätt men kan inte dölja sitt stora hjärta.
”The Florida Project” blandar lekfullhet med diskbänksrealism på ett sällan skådat sätt. En känsla som karaktäriserar det mesta i filmen. Utsökta fotot är ett visuellt musikalnummer. Obehindrat rör sig manuset från skrattretande scener till ett hopplöst mörker. Relationerna är en salig blandning av försummelse och djup kärlek. Filmen är i sin gestaltning en påminnelse om den välkända nöjesparken i periferin. Vilket stundtals behövs eftersom ingen sammanhängande story finns. ”The Florida Project” är mer upplevelsesaga än en traditionell historia med intrig. Däremot finns en röd tråd om misären mitt i rikedomen. Tragiska omständigheter som tagit värdighet och gränser från människor. Vid sidan om finns Bobby som betraktare, som vill gästerna väl men förmår inte att hjälpa dem att komma fram. Den som inte vill bli lyft kan inte lyftas. Willem Dafoe levererar alltid men lyckas till och med att överraska med sin insats här.
Dafoes utmärkta skådespel flankeras av Brooklynn Prince som vanvördiga lilla Moonee. En av de mer elektriska rollfigurer skådad på den vita duken på senare år. Dialogen är generellt rapp och alla de bästa citaten får Prince avfyra. Moonee är rolig, gränslös, varm och en omåttlig opportunist. Prince spelar henne med precis den attityd som ett barn har till sin destruktiva miljö: hon är fullständigt omedveten.
Om jag ska kritisera något så är ”The Florida Project” lite för mycket i nuet. Vi får inte någon historik kring Halley. De orsaker som lett till hennes situation och hennes ovilja att hitta arbete förklaras aldrig, vilket skulle kunna ge bilden av att Halley saknar motivation i livet.