Malala YousufzaI, en pakistansk tonÄrsflicka, hÀvdade flickors rÀtt att gÄ i skola. För det blev hon skjuten av talibaner. Hon skadades svÄrt men överlevde. Nu Àgnar hon sig Ät att tala för kvinnors rÀtt att studera. Filmen hyllar henne som medborgarrÀttsaktivist, och ger stort utrymme Ät hennes okonstlade rÀttframhet, mognad och driftighet. Intressanta Àr Àven de korta inslagen med Malala som lÀrare i Kenya. Hon sÀger att hon sjÀlv valt sitt liv som aktivist, men bakom det kan man ÀndÄ nog ana pappa privatskolechefens stöd och uppmuntran.
Det mesta som sÀgs om Malala och hennes familj Àr mycket berömmande och optimistiskt. NÄgot negativtkommer bara fram kring hennes hemlÀngtan, och kring moderns ensamhet i familjens nya hemland England. Malalas Äsikter om andra allvarliga Àmnen Àn studier nÀmns inte. Vi fÄr inte veta om hon Àr lika förÀndringsvÀnlig i allt.
Filmen bestÄr mest av intervjuer och nÄgra scener i dramadokumentÀrstil. Som tecknad film visas Malalas uppvÀxt, faderns skola som talibanerna stÀngde, modern som försummade sin chans att gÄ i skola. Det Àr lÀttbegripliga bilder av allvar och glÀdje, uppenbart riktade till en ung publik, avsiktligt lika bilderböcker för barn.
HÀr Àr ocksÄ filmens inspirerande och hyllande ambition tydlig. Malala och hennes liv liknar en hjÀltesaga eller helgonlegend, genom att knytas till historien om Malalai, en afghansk frihetshjÀltinna i kampen mot England pÄ 1800-talet. Fadern döpte henne till Malala, som betyder sorgtyngd pÄ pashtunska, Afghanistans största sprÄk.
Den störande musiken gÄr i dÄlig Hollywoodstil.