Film
Morbius
Filmstaden
Regi: Daniel Espinosa
I rollerna: Jared Leto, Adria Arjona, Matt Smith, Tyrese Gibson, Al Madrigal, Jared Harris m fl
Betyg: 2.5
Det är ändå beundransvärt på något plan att Daniel Espinosa från Sverige har nått så långt i sin karriärframgång att han regisserar välkända skådespelare som Jared Leto. Eller att han får göra en Marvel-film. När nådde en svensk regissör så långt? Lasse Hallström var eventuellt den som lyckades med det sist. Superhjältefilmer är amerikanska branschens stora kassako. Att få stå bakom en sådan film är egentligen enormt stort. Något annat beundransvärt är försöket att göra något mer intressant med en superhjältefilm än mallen där humor, äventyr och action ska varvas med varandra. Det må finnas en plats för traditionella superhjältefilmer men någon gång borde mättnad uppstå hos publiken. Då kan jag uppskatta när de försöker göra något annorlunda. "Morbius" är ofantligt mörkt. I berättelsen självt finns ingen humor och försöken till realism är högst levande så länge huggtänder och dödskallekindben inte gör intrång. Dramat i sig är inte unikt, däremot relativt ovanligt i sammanhanget. Något som ändå bör få viss respekt. Någon försöka servera annat än samma gamla McDonalds-meny.
Michael Morbius har sedan barndomen plågats av en blodsjukdom. I vuxen ålder har han ägnat sitt liv åt att försöka hitta bot. Arbetet har lett till en del andra framgångar bland annat framtagande av syntetiskt blod. Ett illegalt medicinskt experiment leder till konsekvenser Morbius får sota för. Från haltande vrak förvandlas han till en muskulös rockstjärna. Priset är däremot inte nödvändigtvis värt att betala.
För en film med ambitioner att skildra superhjälten med mänskliga glasögon, fokus på existentiellt drama och tungt ok för huvudrollen att bära har Espinosa inte lyckats frigöra sig från Marvel-bojorna helt. Vilket gör nästan alla andra förutom Michael Morbius själv till platta och sketchartade karaktärer. Martine Bancroft som hans kärleksintresse tillika kollega kunde lika gärna försvunnit som rollfigur. Milo förvandlas på ett märkligt sätt till en onyanserad varelse utan tillstymmelse till empati. Fadersfiguren Jared Harris spelar får enstaka stunder som inte ger helheten något. Jag hade önskat större mod av filmskaparna men Hollywood-producenter har sina krav och konservativa superhjältedyrkande publik lika så.