1 300 hektar av nationalparkens totala yta på 1 970 hektar utgörs av riktig urskog och den är faktiskt belägen så nära som endast två mil från centrala Stockholm. Svante Joelsson har där följt tjädrarna under årets alla tider sedan 1965. Med sig har han haft kameran och fotograferat fåglarna, lekplatserna, spelet, myllgroparna, spåren i snön, de mäktiga gammeltallarna - varav många började växa redan på 1500-talet - och mycket annat av livet i den vackra skogen.
Boken skildrar således till stor del Tyresta och tjädrarna där, men de båda författarna har också valt att sätta in tjädern i ett större sammanhang. Inledningsvis behandlas områdets historia som sträcker sig 9 000 – 10 000 år tillbaka i tiden och följs sedan upp med myter kring tjädern och dess förekomst som motiv från runristningar till kända konstverk.
Vidare har tjädern under lång tid varit en för människan mycket betydelsefull fågel. Den jagades för matens skull, den användes flitigt i byteshandel och på vissa håll betalades skatt med tjäder. Givetvis har den varit viktig för många av skogens andra djur och fåglar och är så än idag. Ett kapitel beskriver utförligt tjäderns naturliga fiender. Att minimera risken för att bli dödad av till exempel en kungsörn, duvhök eller en mård skriver författarna är något tjädern sedan långa tider är anpassad till under förutsättning att urskogen är intakt och konstaterar att när skogen inte längre kan erbjuda bästa tänkbara skydd på grund av skogsbruk ökar predationen från rovdjur.
Urskogen i Tyresta jämförs även med andra skogar och skillnaderna mellan gammelskogen och industriskogen tas upp. Läsaren får en utförlig beskrivning av varför bevarandet av stora sammanhängande av människan opåverkade gamla naturskogar är av stor betydelse för tjädern.
Innan den stora skogsbranden i Tyresta 1999 hyste området ett av Sveriges största tjäderspel med hela 28 tuppar. Något som historiskt inte varit alldeles ovanligt, men som i takt med det storskaliga kalhyggesbrukets omfattande avverkningar av tjäderns naturliga livsmiljö blivit alltmer sällsynt.
Tjädern är en av våra mest arealkrävande arter och i boken hänvisas till forskning som bedrivits i Muddus nationalpark som visar att där finns tre till fyra gånger så mycket tjäder än vad som finns i de skogsbrukade områdena utanför. 700 hektar sammanhängande skog är en siffra som nämns för att en lokal tjäderpopulation ska överleva.
Slutligen bjuder Svante Joelsson och Bengt Oldhammer läsaren på sina tankar om tjädern och framtiden och efter att ha avhandlat en rad hot och möjligheter skriver de:
”Den som granskar de här pusselbitarna ser genast ett mönster. De direkta och indirekta effekterna av skogsbruket är största problemet. Vi kan först som sist slå fast att skogsbrukad mark aldrig någonsin kan ersätta urskogens och gammelskogens kvaliteter, varken för tjädern eller övrig biologisk mångfald. Originalet är oslagbart.”
Tjädern och urskogen är en innehållsrik, vacker och lärorik bok. Högst sannolikt mycket givande för såväl skogsbrukaren, jägaren, ornitologen som den allmänt naturintresserade.