Film
Drottning Margareta
Cnema/Filmstaden
Regi: Charlotte Sieling
I rollerna: Trine Dyrholm, Søren Malling, Morten Hee Andersen, Jakob Oftebro, Magnus Krepper, Bjørn Floberg, Simon J Berger m fl
Betyg: 3.5
Den vaga beskrivningen "baserad på en sann historia" kan dölja mycket bakom sig. I fallet "Drottning Margareta" dimmar den till tydlighet och skapar ett mysterium som inte riktigt fanns. Fast jag måste erkänna att spänningen ökar nämnvärt av att filmskaparna har valt otydlighet för dramatikens skull. Berättelsen Sieling mest av allt vill åt är en stark kvinna i maktposition som var orsaken till storskalig fredlig union mellan Sverige, Norge och Danmark.
Historien utspelar sig främst på tidigt 1400-tal när drottningen är en mogen kvinna. Trine Dyrholm gestaltar drottningen vars man och son har gått bort vid den här tiden. Hon har adopterat och uppfostrat en manlig släkting för att ta över tronen. Den smått tafatta kung Erik är på väg att bli frontfigur men makten kommer från modern. Nordiska unionen är i startgroparna och för att garantera fred vill Margareta skapa en armé och en allians med England i syfte att hålla tyskarna borta från Norden. Då dyker en man upp som säger sig vara Olof, hennes bortgångna biologiska son. Han gick bort vid 17-års ålder men "den falske Olof" påstår sig ha varit tillfångatagen i Tyskland.
Att en mor inte skulle kunna känna igen sin egen son som trots allt var nära vuxen ålder när han skulle ha gått bort kan teoretiskt kännas smått absurt. Vad Sieling gör bra är att skapa en trovärdighet som låter publiken köpa en sådan premiss. Sedan kan alla ifrågasätta varför just denna berättelse klassas som baserad på verkliga händelser när alla väsentliga delar är påhittade. Fallet kring den falske Olof var inte alls så grumligt som filmen vill påstå.
"Drottning Margareta" är överlag skickligt gjord. Den undgår de mest pinsamma försöken till storskalig Hollywood-ifiering genom att känna sig själv. Fokus på drama istället för slag och dylikt har filmen vunnit på. Ibland är Margareta lite av en pappfigur i hur hon uttalar sig och hur overkligt oklanderlig hon är. Gloriaeffekten på henne är enorm. Samtidigt finns även nyanser, speciellt i relation till eventuella återuppståndelsen av hennes förmodat avlidna son. Även Morten Hee Andersen briljerar som alldeles för ung kung i för stor kostym.