Film
Blue Bayou
Cnema
Regi: Justin Chon
I rollerna: Justin Chon, Alicia Vikander, Sydney Kowalski, Linh-Dan Pham, Mark O'Brien, Vondie Curtis-Hall m fl
Betyg: 3
Justin Chons viktiga och berörande historia om adopterade i USA som deporteras till länderna de föddes i behövs. Däremot har han tagit i från tårna helt i onödan. Alla världens mödor måste inte drabba karaktärerna för att vi ska känna sympati. Bara en sådan sak att han inte får rätt att stanna trots att han fått ett litet barn är illa nog. Regissörens val att i varje situation låta det värsta möjliga ske riskerar att försvaga budskapet, vilket är väldigt synd på ett så viktigt budskap. Den melodramatiska pensel som Chon målar med är onödig. Exempelvis två sidohistorier som på olika sätt ska generera tårar hade kunnat klippas bort både för att renodla filmen och lyfta realistiska perspektiv.
Familjen LeBlancs största problem initialt är Kathys exman Ace som lämnade henne och dottern Jessie tidigt. Nu vill han träffa barnet han övergav. Samtidigt är Jessie vettskrämd för sin far och ser sin styvpappa Antonio som den verkliga fadern. Jessie är orolig för att ännu en förälder ska lämna henne eller älska henne mindre nu när föräldrarna ska ha barn. Antonio gör allt för att visa henne att kärleken består. En kedja av olika småhändelser leder till att Aces våldsamma kollega Denny ger sig på Antonio. I samband med den arresteringen hamnar Antonio hos ICE, migrationspolisen med uppdrag att få bort så många människor som möjligt från USA. Antonio som adopterades från Korea vid tre års ålder borde inte kunna bli ett fall för migrationsmyndigheter men teknikaliteter i lagstiftningen har gjort att det här händer adopterade i USA. De har inte automatiska medborgarskap och om familjen inte ansökt om det blir de plötsligt en variant av illegala invandrare. Antonios trassliga uppväxt gör att fosterföräldrarna aldrig brydde sig om att hantera pappersexersisen.
"Blue Bayou" är ojämn. Stunder av äkthet varvas med melodrama som stjäl från helhetskvaliteten. Sydney Kowalski är ett fynd som Jessie medan de vuxna gör insatser med hög lägstanivå. Ingen av dem har Kowalskis närvaro och nyansrikedom. Hon klär sig i Jessie, omfamnar de växlingarna rollfiguren behöver gå igenom och verkar ärligt drabbad av vad som händer. Allt detta gör hon på ett lågmält sätt.