Film
En sommar
Cnema/Filmstaden
Regi: Catherine Breillat
I rollerna: Léa Drucker, Samuel Kircher, Olivier Rabourdin, Clotilde Courau m fl.
Betyg: 3
Det finns vissa svårigheter i att förstå varför man behöver göra om en film från 2019 som dessutom var en mycket välgjord sådan, nämligen dansk-svenska filmen ”Hjärter dam”. Kanske har fransmän motstånd mot att se dansk film så den behövdes göras i en fransk kontext. ”En sommar” är mer vag eller mer nyanserat beroende på perspektiv. Léa Drucker spelar Anne med som mer osäker än Trine Dyrholm gjorde. Att skådespelaren Samuel Kircher både är tonåring och ser ut som ett barn gör däremot den här titten mer obehaglig. Gustav Lindh som spelade pojken i den dansk-svenska versionen framstod mer tvetydigt ung i sin uppenbarelse. Att Anne är mer otydlig som karaktär gör dessutom att filmen kommer mer olustigt nära ett vanligt liv och vanliga människor.
I mångt och mycket följer ”En sommar” sin föregångare, till och med på dialognivå, de säger ofta samma saker som de svenska och danska. Det finns även skillnader. Annes man arbetar med annat här och är något äldre än hon. Deras döttrar är adopterade, vilket delvis vävs in i historien. Även i Frankrike är Anne advokat som specialiserar sig på att skydda barn som råkar ut för sexuellt våld. Théo får problem hemma hos sin mamma och flyttar in till familjen. Till en början ignorerar han de vuxna men kommer väl överens med sina systrar. Vilket gör att man inte ser utvecklingen komma på samma tydliga sätt som i ”Hjärter dam”. De har trevligt ihop och plötsligt är akten fullbordat. Medan Dyrholm framstod som ett ostoppbart tåg är Drucker ett mer försiktigt rovdjur. Av oklara skäl har Breillat valt att delvis göra berättelsen om två individer som inte kan motstå varandra, istället för i den dansk-svenska versionen där det framstod bortom tvivel att hon hade siktet inställt på barnet som flyttat in till dem. Det vill säga, rovdjursperspektivet. En utmaning av publiken att det finns fler förövare än den ”äckliga gubben”.
Nackdelen med att göra om en film är den oundvikliga jämförelsen, i vilken ”En sommar” är en förlorare. Fristående från varandra har den däremot en helhet som håller ihop. Slutet är något förändrat och mer otydligt än den danska versionen vilket är både spännande men också stör resten av historien.