Film
Tid att älska
Cnema
Regi: Katell Quillévéré
I rollerna: Anaïs Demoustier, Vincent Lacoste, Hélios Karyo, Morgan Bailey, Josse Capet, Paul Beaurepaire, Margot Ringard Oldra m fl.
Betyg: 3
Tvärtemot den här filmens affisch så har vi inte här en stereotyp fransk historia om vågad sexualitet. Istället försöker Katell Quillévéré bredda vinkeln och fånga så mycket som möjligt. Vilket hon lyckas med i varierande kvalitet. Huvudfigurerna i centrums komplexa relation är inte lika välberättad som deras egna hemligheter. ”Tid att älska” tar sin tittare med i en berg- och dalbana som inte lyckas hålla ihop som helhet men har en hel del lockande innehåll.
Inledningsvis är det svartvita arkivliknande bilder där andra världskriget avslutats och de kvinnor som haft relationer med tyska soldater visas upp på gator för att ta emot vrede och förödmjukelse. De ska känna höjden av skam, vilket manifesteras med rakning av deras hår ute bland allmänheten. En flyende kvinna gömmer sig inomhus och försöker smeta bort den svastika som ritats dit på hennes gravida mage. Det är skrämmande scener som kontrasteras starkt av efterföljande bilder. Kvinnan är Madeleine som lyckas skapa sig ett nytt liv i en kustort med sin son från förhållandet med tysken. Dynamiken mellan mor och son är färgad av deras dåtid. Modern är onaturligt hård mot sonen vars existens tynger henne. Hennes familj har förkastat henne och här knegar hon som servitris på en restaurang.
In i deras liv kommer François, som också har skamfylld last bärandes med sig. De gifter sig, startar en klubb tillsammans där amerikanska armén lättar på trycket. Sedan följer filmen familjen i flera decennier.
Madeleins och François relation är av stor betydelse för båda på olika sätt men den görs inte rättvisa. Samtidigt skuffar den undan andra mer spännande sidohistorier som jag gärna hade sett utforskade. Madeleines relation med sonen Daniel exempelvis kommer inte framåt förrän mot slutet. Vincent Lacoste klickar inte riktigt som François. I den underbara ”Amanda” hittade han tonen helt som morbror. I rollen som mannen med dubbelliv i ”Tid att älska” illustrerar han inte denna dubbelhet till fullo. Något som vore värdefullt i en film som ändå handlar om hemligheter och skam som håller människor tillbaka. ”Tid att älska” har verkligen sina stunder men den har större potential än den lyckats införliva.