Film
Marry Me
Filmstaden
Regi: Kat Coiro
I rollerna: Jennifer Lopez, Owen Wilson, Sarah Silverman, Chloe Coleman, John Bradley, Maluma, Michelle Buteau, Khalil Middleton, Jameela Jamil m fl
Betyg: 2
Varje gång "Marry Me" är på väg mot något värdefullt och substantiellt väljer filmen abrupt att ta den enkla men ack så oinspirerande väg som kommit att särprägla genren romantiska komedier. Flera gånger lyckas den lura tittaren att något oväntat kanske kommer att hända. Tyvärr blir det aldrig så. Till sin fördel har den här filmen att en del av de stereotypa karaktärer eller beteenden som annars förekommer är frånvarande här. Svartsjukeförväxlingar, bombastiska tal eller rollfigur att driva med slipper vi. Om Coiro hade vågat sig på att problematisera ibland hade "Marry Me" haft något att komma med.
Baserad på serieroman av Bobby Crosby har filmen en intressant premiss. Kat Valdes är en de största popstjärnorna som tillsammans med sin fästman tillika popstjärna Bastian exploderat i kändisskap. De har tänkt sig arrangera en konsert som även kommer att vara parets bröllop. 20 miljoner tittare förväntas ta del av ceremonin. Någon annanstans i New York finns frånskilda pappan Charlie som bor med dottern Lou. 12-åringen tycker fadern är tråkigheten personifierad. När hans vän/kollega Parker föreslår att de går på Kat Valdez-konserten påpekar hon möjligheten för honom att vinna poäng hos dottern. Under konserten framkommer det att Bastian haft en affär med Kats assistent, hon är därmed inte särskilt intresserad av att ge honom löften om evigheten. I någon form av panik väljer hon istället ut Charlie ur publiken att gifta sig med. Dagen efter anser hon att de ska försöka upprätthålla en fasad för medias skull om att de nygifta nu ska lära känna varandra.
"Marry Me" vill driva mycket med moderniteten och sociala mediers absurditet men även kändisskapets mindre vackra sidor. Vilket går knackigt när manuset samtidigt verkar beundra den globala storstjärnans livsstil. I kontrasten mellan hennes överfyllda liv och hans enkelhet uppstår en hel del klyschor. Rollfigurerna spelas med full charm men som karaktärer är de väldigt tomma. Exempelvis är Kat förvånansvärt felfri för en så påpassad stjärna i filmen som driver med kändisskap. Lite irriterande divalater borde hon ändå kunna dras med. Sammantaget är "Marry Me" billig socker i stunden.