Film
Lee
Cnema/Filmstaden
Regi: Ellen Kuras
I rollerna: Kate Winslet, Alexander Skarsgård, Andy Samberg, Andrea Riseborough, Josh O’Connor, Marion Cotillard, Noémie Merlant m fl.
Betyg: 3
Valet av Alexander Skarsgård som britt är smått förbluffande. Som om det plötsligt uppstod en brist på brittiska skådespelare som kunde ta sig an rollen som Roland Penrose. För visst gör Skarsgård sitt absolut bästa för att låta brittisk, men en bra imitation är inte samma sak som äkta vara. Nåja, rollen är tämligen liten i filmen om krigsfotografen Lee Miller och kan därför försvinna i periferin. Men det är ändå ett udda val för ”Lee”. Som film är den både engagerande men också smärtsamt traditionell, till den grad att den kontrasterar väsentligt mot fotografens egna liv. Miller skulle nog ansetts okonventionell även idag men på 30-40-talet var hon och hennes krets unik.
Kate Winslet spelar fotomodell som skolade om sig till modefotograf. Amerikanska Lee Miller reste världen runt och befann sig i Europa under andra världskriget. Hon levde då med Penrose och tjatade till sig en anställning hos brittiska Vogue, modetidskriften med uppdraget att entusiasmera kvinnorna för Storbritanniens sak. Med tiden blev hon också nyfiken på att ta sig ut i kriget som korrespondent/fotograf. Men det börjar inte så, det börjar med franskt lättjebetonat liv i vinets och frihetens tecken. Att umgås halvnaken är något som inte bekommer Miller och hennes vänner. När mörkret fallit över Europa bor Penrose/Miller i London. För henne räcker inte de inhemska uppdragen till slut, hon känner en hunger efter att få skildra krigets fasor. När hon väl lyckas ta sig dit är det 1945 och Miller får fotografera eftermälet, allt från koncentrationslägren till Hitlers bostad.
Berättandet är strukturerat så att en ung man försöker intervjua Lee på ålderns höst. Hon grymtar missnöjt och ser inte värdet i att frågor ställs till henne. Genom intervjun kommer återblickarna på livet, vilka blir stommen till berättelsen. Det fungerar utan bekymmer men det är också välanvänt utan att alltid ge särskilt mycket. I ”Lee” ger inte formatet så mycket mervärde.
Vad som fungerar väl är att ”Lee” inte är någon hjältehistoria. Inte ens kvinnan i centrum presenteras som något helgon som genom sitt uppdrag räddar en hel värld. Istället har vi en ordinär människa som inte viker undan i en extraordinär situation.