Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Nicolas Cage i roll han är gjord för

Sarnoski tar mystiken till en onödig nivå där detaljer får hänga löst. Men "Pig" slutar aldrig vara intressant.

Nicolas Cage i filmen Pig.

Nicolas Cage i filmen Pig.

Foto: Pressbild

Recension2021-09-30 13:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Film

Pig
Cnema/Filmstaden 
Regi: Michael Sarnoski
I rollerna: Nicolas Cage, Alex Wolff, Adam Arkin m fl.
Betyg: 3

Michael Sarnoskis murriga, dunkla och enigmatiska skildring lämnar tittare i många läger. Recensenter exempelvis har satt betyg i ett brett spektrum, allt från låga till absolut högsta. Filmen bär en allmän förvirring där en del detaljer lämnas tämligen oförklarade samtidigt som den är sympatisk och ständigt intressant. Efteråt har jag teorier, inte svar.

Nicolas Cage spelar Robin som bor långt ut i skogen tillsammans med sin tryffelgris. Det vill säga en gris som används för att sniffa upp tryffelsvampar. Därefter säljer han dessa till Amir som säljer de vidare till restauranger i Portland. Besöken från Amir är den enda människokontakt Robin haft under cirka 15 år. En natt attackeras han och djuret stjäls under dramatiska omständigheter. Därför tar den äldre mannen sig ut till civilisationen för att hämta hem sitt kära djur. Att återberätta händelseförloppet ger en bild av mycket aktivitet men "Pig" ger inte sådana känslor. Robin målar hela duken med sin stela stabbighet.

Cage är omtalad för den här rollen. I huvudsak för att hans yttre inte liknar vad vi annars är vana vid. Oigenkännlig säger vissa men den karaktäristiska blicken avslöjar honom utan problem. Cage balanserar friskt mellan underspel och ett klassiskt Nicolas Cage-skådespeleri där teatrala inslag blandas med naturliga. Det är sådana här roller han är gjord för, mer än något annat.

Filmens mest spännande element är kontrasterna mellan Robin och Amir. En representerar stadighet, äkthet, tyngd. Den andra osäker rådvillighet, insisterande på att hålla andras drömmar vid liv, rörlighet utan riktning. Eller enklare sagt, en har vänt samhället ryggen medan den andra desperat försöker hitta "framgång" i den. Båda vill fylla sin inre tomhet med mening. Poängerna är lite för uppenbara ibland. Vad jag verkligen gillar är istället det andra temat, vare sig avsiktlig eller inte, som är kärleken. Robins förlorade kärlek, Robins nuvarande kärlek. Amirs längtan efter kärlek från föräldrar som inte förmår bättre. Vilket kanske inte alls låter unikt, men "Pig" är mångsidig genom att vara både traditionell och annorlunda. Jag hade absolut kunnat önska mer av filmen men samtidigt har den fångat min uppmärksamhet.