Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Mönster som ingen kan ta sig ur

Även de som vanligtvis attraheras av film med mycket dialog kan ha problem med hur autentisk och inte manuset av Levinson är.

Filmen Malcolm & Marie, en film av Sam Levinson med Zendaya och John David Washington i huvudrollerna.

Filmen Malcolm & Marie, en film av Sam Levinson med Zendaya och John David Washington i huvudrollerna.

Foto: Netflix

Recension2021-02-08 21:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Film

Malcolm & Marie
Streaming (Netflix)
Regi: Sam Levinson
I rollerna: John David Washington, Zendaya m fl.
Betyg: 2.5

För en film som återkommande behandlar ämnet autenticitet, både explicit och implicit, är "Malcolm & Marie" ironiskt nog både för äkta och oäkta. Repetitiva vågor av bråk mellan karaktärerna tröttar ut tittaren men kan ändå förefalla trovärdiga eftersom argumentation mellan par sällan är sofistikerad. Samtidigt upplevs dialogen vara skrivet ganska ofta. Att manuset skrivits på endast sex dagar märks stundtals.

"Malcolm & Marie" är inspelad under pandemitider på en inspelningsplats med två skådespelare. John David Washington spelar regissören som är på randen till stor framgång. De anländer till sitt förmodade hus mitt i natten, han dansar till soulmusik medan hon gör nattmat. Hans initiala eufori klingar av sig när hennes tvetydiga ansiktsuttryck ackompanjeras av verbala signaler på besvikelse. Han har inte tackat henne i sitt tal tidigare. Trots att filmen baseras på hennes liv, enligt henne. Trots hennes omhändertagande och stödjande hand. Sedan följer ett fönster av frustration och förminskande som kulminerar i förståelse mellan dem för att återigen komma tillbaka till missnöje. I inledningen finns ett outtalat löfte om att dialogen kommer fördjupa sig eller utveckla sig men tyvärr fastnar filmen helt enkelt. Den teatrala känslan förstärker bara ordet som funnits i bakhuvudet hela tiden, pretentiös.

Washington och Zendaya är på intet sätt otillräckliga men skickligt skådespel kan ta dig så långt som regissören förmår. Det är endast vid eftertanke som jag inser att bråkets karaktär faktiskt är autentiskt. Lite för mycket för att bli intressant som en historia. Washington har en hel monolog om att det inte är sanningen som per definition gör något intressant utan tolkningen av den från en regissör. Högst underhållande ironi med tanke på att filmen kanske är ärlig men på ett sätt som inte gör den tillräckligt fängslande.

Sam Levinson har lagt mycket kraft på att ha intresseväckande samtal om film och filmskapande. Det är både taget från annat och filmhistorien namedroppas friskt. Budskapen tappar lyskraft när rollfigurerna tjatar sig igenom mönster i manuset. Ibland är verkligheten inte tillräckligt fascinerande, ibland är tolkningen inte särskilt fenomenal.