Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Meditativ upplevelse med stjärnkoreograf

Vid sidan av Merce Cunninghams koreografi finns ett fantastiskt fotar som producerar en befriande känsla.

"Det finns något fascinerande tidlöst med Cunningham".

"Det finns något fascinerande tidlöst med Cunningham".

Foto: Pressbild

Recension2020-04-24 09:30
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Film

Cunningham
Cnema 
Regi: Alla Kovgan
I rollerna: Merce Cunningham, Carolyn Brown, John Cage, Ashley Chen, Brandon Collwes m fl.
Betyg: 3

Koreografen och dansaren Merce Cunningham ville frigöra dansen från musiken. Dans har ett egenvärde ansåg han och skulle inte finnas för att berätta en historia eller anpassas till musikens rytmer. Kanske skulle han ha irriterats lätt av att det finns en någorlunda kronologisk berättelse i dokumentären om honom. I samma anda kanske han hade lett förnöjsamt åt att filmen "Cunningham" i första hand handlar om rörelse och inte annat.

Dokumentären följer Cunningham under några decennier varvat med kontemporära dansare som levererar hans skapelser. Även idag känns hans fusion mellan balett och djuriska rörelser ganska unikt. På 40-talet måste det ha varit långt mer kontroversiellt. Det finns något fascinerande tidlöst med mannen bakom den nyskapande dansen. Arkivmaterialen som visar honom känns som om de vore från idag, trots den bristfälliga kvaliteten. 

Filmen tillåter viss nivå av historieberättande att vara med men på ett subtilt sätt. Utan att ha haft större kännedom om kompositören John Cage visste jag efter att ha sett filmen att de två var ett par. Inte för att någon under filmens gång yttrade något sådant utan för att informationen finns mellan raderna. Det mesta som filmen berättar döljer sig lite. Vi som tittare lär inte känna Merce Cunningham utan får istället en uppfattning om honom. I flera intervjuer (arkivmaterial) poängterar han sin ovilja att kopplas samman med termen avant garde. Om det beror på hans blygsamhet eller att han endast är ovillig att befatta sig med termen får tittaren själv spekulera i.

Koreografen Cunninghams förträfflighet till trots är filmen också välregisserad med ett enormt fotoarbete av Mko Malkhasyan. Det krävs inte ett specifikt dansintresse för att hänföras av rörelserna i samklang med utsnitt och färger. Dansare i måleriinspirerade dräkter som harmoniserar med ett helt rum fyllt av liknande mönster som sin klädsel. Dansare filmade uppifrån med svängande siluetter nere i vår lilla värld. Dansare iklädda alla kulörer och böljande i ett svart hav med spotlights som enda visuella stödet. "Cunningham" är framförallt meditativ och reflektionsfödande.