Film
The Tragedy of Macbeth
Cnema
Regi: Joel Coen
I rollerna: Denzel Washington, Frances McDormand, Alex Hassell, Bertie Carvel, Brendan Gleeson, Kathryn Hunter, Corey Hawkins m fl
Betyg: 4.5
Shakespeare ansågs som bekant inte vara finkultur på sin tid. Idag är hans namn nästan synonym med svårare konst. Joel Coen, den här gången utan brodern Ethan, gifter de två uppfattningarna i sin filmatisering av "Macbeth". Hans skildring är alltså både konstnärlig och tillgänglig i en nästan perfekt fusion. Om det vore målet är just "Macbeth" en av pjäserna som är lättast att få till med. Intrigen är renodlad, språket förvisso ett rikt land av citat men också inte särskilt krånglig samt många universella frågor som lyfts. "Macbeth" är helt enkelt bland de mest hållbara verken William Shakespeare skrivit.
Coen har fått sin filmatisering att både kännas historisk och nutida på samma gång trots att den tveklöst utspelar sig under någon form av medeltid. Det tar inte särskilt många minuter innan tittaren inser att det absolut finns skäl för att göra en ny Macbeth. Strunt samma att Justin Kurzel gjorde sin version 2016. Joel Coen gör skäl för ännu en tappning med sin filmatisering. Skildringen är tyst, elektrisk, djuplodande, spännande, komplex, uppväckande och med olycksbådande sydd i sömmarna. Vare sig lugnet lagt sig eller dramatiken hopat sig befaller scenerna uppmärksamhet. Berättelsen är klassikern trogen, soldaten Macbeth, påhejad och manipulerad av sin Lady Macbeth, tror på den profetia uttalad om att han ska bli kung. Makthungern som börjar i tvekan vet snart inga gränser och tippar över till galenskap med tiden. En märkbar skillnad är att paret i centrum är äldre än de brukar vara. Denzel Washington och Frances McDormand är i 60-årsåldern. Även om de ska spela något yngre än sina egna faktiska åldrar gestaltar de fortfarande paret äldre än i originalet. Det i sig ger en bredd jag kan uppskatta. Filmen är svartvit, något som bidrar till renodlingen och instruerar tittaren att lyssna mer noggrant. Med det inte sagt att det visuella på något sätt är i bakgrunden.
"The Tragedy Of Macbeth" letar efter sanningen utan att egentligen finna. Den vill säga dig att du aldrig riktigt kan lita på någon eller något. Samtidigt har Coen skapat en njutningsfull fröjd av något skrämmande vidrigt. Kontrasterna blandar en vigorös helhet.