Film
Filmtjuven
Cnema
Regi: Pan Nalin
I rollerna: Bhavin Rabari, Bhavesh Shrimali, Richa Meena, Dipen Raval m fl
Betyg: 3
Problemet med hyllningar är att de kan bli för mycket kopior utan egen originalitet. "Filmtjuven" är en hämningslös hyllning till filmkonsten och påminner därmed något för mycket om andra filmer. Tyvärr också utan att överträffa inspirationerna. Regissören riktar tack till en del giganter i filmbranschen. Mest påminner den mig om en något emotionellt svagare version av "Cinema Paradiso". Medan Giuseppe Tornatores epos också var sentimental landade italienaren på meningsfull och gripande emotionalitet. Samma sak kan inte sägas om "Filmtjuven" som förvisso är gullig men lite väl tillrättalagd och utan den brutala ärlighet som gör "Cinema Paradiso" så berörande. Manus och dramaturgi är inte den här filmens starkaste sidor.
Samay är 9 år och en utforskare av stora mått. Hans halvlånga hår stör den konservative pappan. Fadern tycker även att sonen sysslar med planlöst drivande medan Samay testar på olika saker. Familjen försörjer sig på teförsäljning vid tågstation, som sonen hjälper till med. En dag har pappan bestämt att hela familjen ska på bio "för första och sista gången". Undantaget är en religiös film och därför okej men filmbranschen anses annars syndig. Dessa övertygelser hjälper inte när Samay blir blixtförälskad och vill arbeta med film. När han slängs ut ur en visning träffar han på maskinisten Fazal. Samay delar med sig av sin matlåta och Fazal förelår att om han får maten kan Samay få ta del av filmvärlden via maskinistrummet. Skolkandet tar nya farter och Samay är i extas. Fadern springer efter sonen med käpp och sätter upp en affisch om hur "idealiska pojkar" beter sig. Ingenting släcker elden hos Samay.
Kärleken till filmen är egentligen mer illustrerad som kärlek till filmtekniken. I synnerhet äldre filmteknik. När de byter ut den gamla tekniken till digital film är katastrofen total. Under ytan däremot finns intressant klassperspektiv över hela filmen. Hos fadern som kommer från högre kast men hamnat i ett liv utan möjligheter. Skolläraren som pratar om att det nu enbart finns två kast, de som talar engelska och inte. "Filmtjuven" är gemytlig och med viss charm men samtidigt för konstruerad och manuset tar flera orealistiska vägar ut ur komplikationer i berättandet. Fotot är vacker men traditionell.