Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Han växer med det finstämda

Stefan Sundström skulle på fest ho Miss Li hösten 2008 och svingade sig upp på sin cykel. En cykel som i sin tur svarade med att kasta av Stefan som hamnade på operationsbordet och lappades ihop med 13 stygn. Det blev ingen fest den kvällen.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

RECENSION2010-02-08 03:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu ska man inte raljera över andras olycka, men faktum är att den skiva - "Ingenting har hänt" - som växte fram under Sundströms konvalescenstid kan vara hans största artistiska ansträngning i karriären. Olyckan fick honom att bejaka livet på ett nytt sätt och en ny typ av låtar började plötsligt strömma ur honom. Det är dem han nu tar med sig ut på turné. Det innebär lugna melodier, ett band på tre man plus en trummaskin och ett lite ovant format för att komma från Sundström. Det verkar sångaren och medmusikanterna också tycka. När de glada låtar som gränsar till det klämkäckas territorier (och som en majoritet av Sundströms fans av någon outgrundlig anledning tycks ha som favoriter) fått stanna hemma blir det plötsligt viktigt att leverera med lite tydligare precision. Det är faktiskt så att det finns en hel del att anmärka på hos Sundström den här premiärkvällen. Spelet är stapplande. Gitarrljudet är stundtals både vasst och fult och det är mer än en gång som sällskapet spelar helt fel och tittar förvånat på varandra. Det verkar vara lika ovant för artisten att bara spela finstämt som för publiken att inte få skråla i kör till renodlade Sundström-klassiker. Jag har överseende med skavankerna just för att det här är ett format som gör Sundström intressant på riktigt. Hans glada material i all ära, men de nya dysterkvistlåtarna har en känsla han aldrig varit i närheten av tidigare. Sida vid sida med låtarna från "Ingenting har hänt", där "Alla ska i jorden" (mörk, dyster, fullkomligt suverän!) är överlägset starkast, ställs de lugnaste sångerna från hans låtkatalog och en och annan Allan Edwall-cover. Sen är det nog. Sundström ber om ursäkt för att han kommer till Norrköping och, som han säger, "sprider ångest på en lördagskväll", men så tillägger han "det är ju så här den här skivan är, ni får väl sätta på någon bra musik i baren efteråt". Saken är att han gör fullständigt rätt som bara spelar, lugna, ledsna låtar. Att blanda in hans upptempomaterial med mycket rajraj, klämkäckhet och fräckheter bland de fina numren skulle ha varit som att köra igång "Fågeldansen" direkt efter att Cajsa Stina Åkerström avslutat en känslosvallande version av "Av längtan till dig". Det vill säga fruktansvärt opassande.
STEFAN SUNDSTRÖM Lucky You, Skandiateatern Publik: ett par hundra Betyg: 3/5