Film
Tigrar
Cnema
Regi: Ronnie Sandahl
I rollerna: Erik Enge, Frida Gustavsson, Albert Enoch, Marizio Lombardi, Liv Mjönes m fl.
Betyg: 3.5
Mental kapacitet och mentala styrkans roll inom idrotten har man pratat länge om. Däremot är psykisk hälsa inte något som det fördjupats i särskilt mycket. Men under året har gymnasten Simone Biles avstått en tävling i de olympiska spelen på grund av den hårda press som påverkat henne. Tennisspelaren Naomi Osaka har regelbundet försökt anpassa pressen omkring sig för att klara sig. "Tigrar" dimper ner perfekt i den kontexten. Här behandlas världens största idrott med flest utövare. Drömmen om att bli fotbollsproffs är allmängiltig överallt. Chanserna att nå hela vägen är mikroskopiska. Barn drillas från 4-årsålder.
"Tigrar" är baserad på Martin Bengtssons bok "I skuggan av San Siro". Han blev som 16-åring köpt av FC Internazionale, i vardagstal kallad Inter eller Inter Milan. En möjlighet få får och särskilt inte från Sverige till Italien. Tidigt framgår att för Martin fanns ingenting annat än fotbollen. Återkommande i familjens berättelse finns en episod då en 8-årig Martin kröp hem från en träning efter att ha kämpat hårt. Med rigid planering gör han allt för att inte gå miste om sin chans. Tidigt i filmen synliggörs att hans potential att tjäna pengar till klubben är viktigast. Fotbollsspelarna är glorifierade boskapsdjur. Tyvärr tar det heller inte lång tid innan han får smaka på avundsjuka, utfrysning och press utöver vad han räknat med. Spelet på ungdomsnivå handlar framförallt om att bli vald till toppnivån, inte att vinna som lag. Med tiden får Martin allt svårare att upprätthålla fokus och engagemang.
Filmens hjärta är Erik Enge som spelar Martin Bengtsson med bravur. Med rätta kan tittaren reagera på hur vissa birollskaraktärer är mer karikatyrer än något annat men Enge får material att arbeta med. 25-åringen förkroppsligar fullkomligt den tonåring han spelar. Missnöje och smärta syns inte endast i hans ögon utan även i käkarna. Tuff och sårbar på samma gång, lämnad i en värld där han inte spelar någon roll. Sandahl har valt att låta allt utgå från Martin, vilket gör att vi som publik kan känna hans utsatthet och ensamhet. De privata relationerna stjäl ibland tid från mer intressanta klubbperspektivet men överlag lyckas "Tigrar" uppfylla sitt syfte.