Ny bok
Hundra procent socialdemokrati
Peter Hultqvist.
Tiden 2020
För några månader sedan dök det överraskande upp en till formatet liten skrift i röda pärmar på bokhandelsdiskarna. Den något provocerande titeln är ”Hundra procent socialdemokrati” och boken har nuvarande försvarsminister Peter Hultqvist som författare. Han är känd som en man med bred politisk bakgrund som både riksdagsman och kommunalråd hemma i Borlänge. Men Peter Hultqvist har även ett gediget förflutet som journalist i bland annat Aktuellt i Politiken och Norrländska Socialdemokraten. Dessutom har han kontinuerligt skrivit krönikor och debattartiklar i Dala-Demokraten under sin tid som försvarsminister. Ett 20-tal av dessa har sammanställts samt försetts med en rykande färsk inledning om hur coronakrisen har blottlagt marknadens alla svagheter.
Boken avslutas med ett inlägg av Göran Greider där denne försöker sig på en analys av Hultqvist och grunden för hans ställningstaganden. Ett genomgående tema är att Hultqvists bakgrund i bruksorten Borlänge i mångt och mycket format hans ideologiska grundhållning. En annan iakttagelse är vikten av att hela tiden vara vaksam på sina ideologiska ryggmärgsreaktioner. Ett slående exempel är när Hultqvist som kommunalråd presenteras en idé om nya äldrebostäder av en läkare. Allt låter bra, men det finns en hake. Det skulle leda till privatiserad drift. Det blir inget avtal. Men Greider konstaterar också att det saknas starka gröna penseldrag i den bild Hultqvist målar upp. Visserligen nämns miljöfrågorna, men det är ingen gedigen bottenplatta som erbjuds på detta område.
Varför väljer Hultqvist att publicera sig på detta sätt i ett för Socialdemokraterna och socialdemokratin besvärligt och besvärande läge? När regeringen tvingas föra en till stora delar typisk, inte bara borgerlig utan, ultranyliberal politik dikterad av Liberalerna och Centerpartiet i 73-punktsöverenskommelsen? Det kan finnas flera förklaringar.
Vill Hultqvist förklara att han ställer upp som kandidat i ett framtida partiledarval? Vad som talar för det är att han i inledningsavsnittet presenterar ett 11-punktsprogram av vad partiet framgent bör driva för politik. Där lyfts bl.a. fram allas rätt till arbete. Här måste olika samhällsaktörer tillsammans med näringsliv, entreprenörer, innovatörer, utbildningsanordnare och fackliga organisationer gå i spetsen för att utveckla ny teknik. En annan fråga som lyfts fram är vikten av att stärka det demokratiska systemet i kommuner, regioner och på riksplanet. Något som innebär att företags- och vinstintressen måste pressas tillbaka till förmån för medborgarintresset. Samhället måste exempelvis ha kontroll över infrastrukturen. Ytterligare ett exempel är ett samhälle som stegvis ställs om mot en mer robust inhemsk livsmedels- och energiproduktion. Något som i förlängningen får positiva effekter för miljön enligt författaren.
Trots upplägget är det mindre troligt att boken har kommit till för att matcha Hultqvist som framtida partiledare. Det brukar ju i partiet inte gå så bra för den som öppet deklarerar ett intresse för partiledarposten. Vi tror att Hultqvist snarare drivs av en genuin önskan visa att det finns en annan socialdemokrati än den politik som förs idag. Att visa de väljare som i dagsläget kanske förtvivlas över den förda politiken, som på många punkter avviker från den gängse socialdemokratiska, att det finns ett tydligt alternativ. Det som presenteras handlar exempelvis om försvarspolitiken, om skattepolitiken och om den växande högerextremismen. Områden där Hultqvist påminner om en annan, en 100-procentig socialdemokratisk, inriktning av politiken.
Upplägget med ett ideologiskt inledningskapitel som sedan får stöd i de 20-talet krönikorna gör boken, trots sitt ibland tunga budskap, till en sammanhållen och intresseväckande skrift.
Genom boken har försvarsministern banat ny mark och visat mod att på ett välavvägt sätt faktiskt våga kritisera regeringens nuvarande politik på en rad sakområden som skattesänkningar eller den skolkapitalism som friskolereformen från 1992 inneburit. Det vore glädjande om detta slag av öppen debatt skulle få mer utbredning och nå även andra partier. I stället för intriger och lönnmord bakom lyckta dörrar. Vi väntar med spänning på mera från försvarsministern – och från andra politiker.