Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En viktig film

Om man ska tro den hÀr filmen sÄ fanns det inga godhjÀrtade eller modiga mÀn i Iran pÄ 80-talet. Vilket inte riktigt kan stÀmma för mÀn och kvinnor dog och torterades dÀrför att de vÄgade försvara mÀnskliga rÀttigheter.

Foto: Scanbox

RECENSION2010-01-29 03:00
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.
Filmen heter "The Stoning Of Soraya M" pĂ„ engelska. Det Ă€r tveklöst vad den handlar om. Historien Ă€r baserad pĂ„ en bok av den iransk-franske journalisten Freidoune Sahebjam. Sahebjam fastnade i en iransk by pĂ„ 80-talet nĂ€r hans bil fick motorstopp. Under den tiden fick han reda pĂ„ att Soraya stenats till döds bara dagar innan. En hel by vĂ€nde sig mot henne dĂ€rför att hennes man bestĂ€mde sig för att göra sig av med henne. Genom anklagelser om otrohet lyckades man fĂ€lla henne för Ă€ktenskapsbrott, trots att hon var komplett oskyldig. RĂ€ttsystemet var knappt involverat. Till och med hennes pappa gladdes Ă„t steningen. Filmens största problem Ă€r att karaktĂ€rerna Ă€r hĂ„rt stereotypiserade, förutom eventuellt ett undantag. De goda Ă€r flĂ€ckfria. De onda rakt igenom sĂ„ elaka att till och med djĂ€vulen skulle ha fĂ„tt mindrevĂ€rdighetskomplex. Filmen Ă€r ocksĂ„ lite för okomplicerad i sitt berĂ€ttande, men den har ett enormt driv som suger in tittaren i berĂ€ttelsen. HuvudkaraktĂ€ren Soraya Ă€r inte bara flĂ€ckfri, hon Ă€r ocksĂ„ overkligt naiv. Soraya tror att inget allvarligt kan hĂ€nda henne medan vi som tittare och nĂ€stintill alla andra runtomkring henne ser vilket helvetesgap hon Ă€r pĂ„ vĂ€g in i. Ett annat problem Ă€r att det i filmen aldrig framgĂ„r nĂ€r det hĂ€r utspelar sig, sĂ„ det skulle lika gĂ€rna kunna vara dagens Iran. Även om den nuvarande regeringen inte Ă€r förkĂ€mpe för demokrati och frihet sĂ„ Ă€r situationen Ă€ndĂ„ annorlunda. Att ha en sĂ„ pass lĂ„ng steningsscen kĂ€nns delvis onödigt, man mĂ„r tillrĂ€ckligt illa efter hĂ€lften. Hade filmen varit bĂ€ttre gjord hade den kunnat öka förstĂ„else och problematiken bĂ€ttre. Nu kan man tĂ€nka sig att den fördomsfulle ser en sĂ„dan film och tĂ€nker sig att ’dem dĂ€r i den delen av vĂ€rlden Ă€r barbarer’. Trots bristerna sĂ„ kĂ€nns den hĂ€r filmen viktig. Viktig för att feminismen fortfarande inte kommit sĂ„ lĂ„ng, viktig dĂ€rför att kvinnor och mĂ€n fortfarande kan mördas brutalt i lagens namn, viktig dĂ€rför att historien inte bör glömmas. Du kommer inte att mĂ„ bra efterĂ„t, men det Ă€r uppenbart att det inte Ă€r syftet. Samtidigt sĂ„ bör en film med sĂ„ pass viktigt syfte vara bĂ€ttre handverksmĂ€ssigt. Det förtjĂ€nar om inte annat alla som idag protesterar i Iran mot orĂ€ttvisor.
FILM Soraya M Bio Harlekinen Regi: Cyrus Nowrasteh I rollerna: Shohreh Aghdashloo, Jim Caviezel, Mozhan MarnĂČ, Navid Negahban m fl.