Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En viktig film

Om man ska tro den här filmen så fanns det inga godhjärtade eller modiga män i Iran på 80-talet. Vilket inte riktigt kan stämma för män och kvinnor dog och torterades därför att de vågade försvara mänskliga rättigheter.

Foto: Scanbox

RECENSION2010-01-29 03:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Filmen heter "The Stoning Of Soraya M" på engelska. Det är tveklöst vad den handlar om. Historien är baserad på en bok av den iransk-franske journalisten Freidoune Sahebjam. Sahebjam fastnade i en iransk by på 80-talet när hans bil fick motorstopp. Under den tiden fick han reda på att Soraya stenats till döds bara dagar innan. En hel by vände sig mot henne därför att hennes man bestämde sig för att göra sig av med henne. Genom anklagelser om otrohet lyckades man fälla henne för äktenskapsbrott, trots att hon var komplett oskyldig. Rättsystemet var knappt involverat. Till och med hennes pappa gladdes åt steningen. Filmens största problem är att karaktärerna är hårt stereotypiserade, förutom eventuellt ett undantag. De goda är fläckfria. De onda rakt igenom så elaka att till och med djävulen skulle ha fått mindrevärdighetskomplex. Filmen är också lite för okomplicerad i sitt berättande, men den har ett enormt driv som suger in tittaren i berättelsen. Huvudkaraktären Soraya är inte bara fläckfri, hon är också overkligt naiv. Soraya tror att inget allvarligt kan hända henne medan vi som tittare och nästintill alla andra runtomkring henne ser vilket helvetesgap hon är på väg in i. Ett annat problem är att det i filmen aldrig framgår när det här utspelar sig, så det skulle lika gärna kunna vara dagens Iran. Även om den nuvarande regeringen inte är förkämpe för demokrati och frihet så är situationen ändå annorlunda. Att ha en så pass lång steningsscen känns delvis onödigt, man mår tillräckligt illa efter hälften. Hade filmen varit bättre gjord hade den kunnat öka förståelse och problematiken bättre. Nu kan man tänka sig att den fördomsfulle ser en sådan film och tänker sig att ’dem där i den delen av världen är barbarer’. Trots bristerna så känns den här filmen viktig. Viktig för att feminismen fortfarande inte kommit så lång, viktig därför att kvinnor och män fortfarande kan mördas brutalt i lagens namn, viktig därför att historien inte bör glömmas. Du kommer inte att må bra efteråt, men det är uppenbart att det inte är syftet. Samtidigt så bör en film med så pass viktigt syfte vara bättre handverksmässigt. Det förtjänar om inte annat alla som idag protesterar i Iran mot orättvisor.
FILM Soraya M Bio Harlekinen Regi: Cyrus Nowrasteh I rollerna: Shohreh Aghdashloo, Jim Caviezel, Mozhan Marnò, Navid Negahban m fl.