Film
Det finns alltid en morgondag
Cnema
Regi: Paola Cortellesi
I rollerna: Paola Cortellesi, Valerio Mastandrea, Romana Maggiora Vergano m fl.
Betyg: 4.5
”Det finns alltid en morgondag” utspelar sig 1946 när kvinnor i Italien fick rösträtt. Den påminner på många sätt om italiensk neorealism från den eran och lite senare. Filmad i svartvitt, skildring av de lägre klasserna, brutalt ärligt. Tekniskt går den att kalla för dramakomedi och det finns en del scener som onekligen försöker sig på komedi, men det är i allvaret den briljerar. Det är något så ovanligt som extremt obehagligt och upplyftande på samma gång. Kanske var det dessa kvalitéer som gjorde att en film om hustrumisshandel i svartvitt sålde fler biljetter i Italien än färgexplosionen ”Barbie” som i de flesta andra länder var sommaren 2023s största succé. Båda filmer regisserade av framgångsrika kvinnor i feministiska aspirationer, ur helt olika perspektiv.
Delia vaknar och hälsar maken Ivano en god morgon. Hon möts av en örfil. Livet går vidare. Hennes tillvaro handlar om att hålla ihop livet för alla andra. Om hon i gengäld får förolämpningar och våld verkar hon inte bekymrad över. Maken ställer orimliga krav i ett patriarkat som i bästa fall ber honom ta till våld mer sällan men mer brutalt för större effekt. Både hon och tonårsdottern Marcella arbetar hårt för att han ska kunna spendera pengarna. Familjen bor i princip i en källare, i ett fattigt område. Dottern förlovar sig med en ung man från en rikare familj, kärleken ser äkta ut men patriarkatet har inte fingrarna långt borta från dem heller. Det finns några ljusglimtar i Delias liv, relationen med dottern, en amerikansk soldat som vill hjälpa henne, en gammal kärlek som vill ta med henne bort, vännen Marisa. Men det är en tillvaro av slit och otacksamhet hon är fast i.
Paola Cortellesi, som både regisserat, skrivit manus och spelar huvudrollen, har sagt att hon velat göra en kontemporär film som utspelar sig i dåtiden. Att framgångar feminismen rönt inte helt kommit åt attityder i samhället.
”Det finns alltid en morgondag” är en fantastiskt ihopsatt film där varje del tar andan ur en. Allt från foto, till manus, till regi, till skådespeleri. Musiken spelar ett spel med dåtid och nutid på ett väldigt spännande sätt. Filmen hyllar filmklassiker samtidigt som den har egen tonalitet, egen stil och egen agens. Och till slut tar den andan ur dig.