Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Empatin sätter käppar i hjulet

Vad gör en vampyr som inte vill döda? Kul premiss utfört på ett kreativt sätt.

Invigningsfilmen är "Humanistisk vampyr söker frivillig självmordsbenägen person".

Invigningsfilmen är "Humanistisk vampyr söker frivillig självmordsbenägen person".

Foto: Flimmer

Recension2023-11-21 13:30
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Film

Humanistisk vampyr söker frivillig självmordsbenägen person
Flimmer Norrköping Filmfestival
Regi: Ariane Louis-Seizes
I rollerna: Sara Montpetit, Félix-Antoine Bénard, Steve Laplante, Sophie Cadieux, Noémie O'Farrell, Marie Brassard, Patrick Hivon, Marc Beaupré m fl.
Betyg: 3.5

En fascinerande grundidé utförd på ett charmigt sätt som samtidigt inte är realistisk hela vägen fram. Vilket kan låta som en udda sak att säga om en vampyrfilm eftersom hela konceptet är overkligt. Men det går ändå att ifrågasätta den väg filmen har valt och hur utvecklingen sker. Moral är nämligen en grundstomme för ”Humanistisk vampyr söker frivillig självmordsbenägen person” samtidigt som moralen skuffas undan enkelt när det inte passar. På den positiva sidan så är filmen underhållande och engagerande. Den har en egen stil och ett eget tänk.

Sasha är en vampyr som redan från barnsben har svårt för dödandet av människor. Hon har empati för stenar, så att se människor förgöras gör henne förtvivlad. På en födelsedag har familjen tagit dit en clown för att både få en föreställning och middag. Sasha blir skärrad och föräldrarna börjar en process hos vampyrvården för att förstå vad som pågår. Liksom andra föräldrar är de rädda att barnet inte klara sig självt i framtiden. Reglerna för det här vampyruniversumet förklaras inte tydligt men det verkar som att dessa vampyrer åldras men väldigt långsamt. Pappan klarar till slut inte av att tvinga sitt barn att döda och löser problemet genom blodpåsar som familjen fyller kylskåpet med och Sasha dricker dem som om det var juicepaket. Men när hon är i tonåren (inte egentligen, hon är 68 då) får hon fram huggtänderna en gång när hon bevittnar självmordsbenägna Paul ramla och blöda om huvudet. Upptäckten ger henne panik och föräldrarna bestämmer sig för att Sasha ska leva med sin kusin och börja jaga. Sasha själv börjar få idéer om att enbart ta livet av personer som själva vill sluta leva.

Den delen problematiseras inte tillräckligt. Du kan argumentera för att det är relativt grymt att spela på en självbenägen persons känslor på det sättet. Att istället för att uppmuntra dem till ett avslut så borde vampyren som ska ha empati med allt vilja få personen att se värdet i livet. Men filmen har helt klart en charm och kreativitet som är tilltalande, vilket knappa 90 minuter räcker av.