Film
Scrapper
Cnema
Regi: Charlotte Regan
I rollerna: Lola Campbell, Harris Dickinson, Alin Uzun, Cary Crankson m fl.
Betyg: 4
Kan man göra diskbänksrealism glädjefyllt? Ja säger Charlotte Regan. Det är ett imponerande verk av en långfilmdebuterande 29-åring. Men Regan är inte en nybörjare i allmänhet utan har gjort musikvideor under många år. Här gör hon en så kallad ”feel good” om mindre priviligierade i Storbritannien. Film om ett barn som lever själv, vars mamma gått bort vid 30 av sjukdom, som inte har särskilt många vänner eller någon trygg punkt. Ändå är övervägande känslan positiv. Det är som en ”tänk om allt gick bra för en gångs skull”-perspektiv på livet som är skönt att vira sig in i. Blandningen av fantasi och realism fungerar generellt väl, Regan lyckas balansera rätt i princip i alla lägen. I alla fall om man tar filmen för vad den är; lite saga och lite verklighet.
Charlotte Regan har sagt att hon med filmen vill skildra sommarlov ur ett utsatt barns perspektiv. Barn vet sällan i vilken klasskikt de rör sig och hur utsatta andra kan se dem. Den känslan fångar Regan mästerligt. I centrum i berättelsen står Georgie, vars mamma gått bort. Hon lever själv och har lurat sociala myndigheter att hennes morbror med namnet Winston Churchill är hemma och tar hand om henne. Tillsammans med kompisen Ali stjäl de cyklar och säljer vidare till en mer professionell stöldgodsförsäljare. Georgie håller ordning på hemmet och klarar sig förvånansvärt väl med tanke på omständigheterna. En dag dyker Jason upp som påstår att han är hennes pappa. Att få en far hon aldrig hört talas om omkullkastar Georgies verklighet. Han å sin sida är väldigt omogen för sina 30 år. Hans ankomst är en utveckling lika mycket för honom som för henne, om inte mer för honom.
Lola Campbell och Harris Dickinson levererar stordåd i huvudrollerna. Hon med sitt barnsliga undanhållande av sig själv samtidigt som hon är vuxen i mycket. Han som annars varit en helt annan figur i filmer men fullkomligt transformerar sig som Jason. Så här har du aldrig sett honom. För att klara av att tycka om ”Scrapper” krävs en acceptans för att vissa delar inte är överdrivet realistiska. Med acceptansen följer en rörande, drömsk och tuff historia om kärlek, orättvisor och barnets perspektiv. Det är enkelt att tycka om alla rollfigurer i filmen och heja på alla. Ett hjärtats triumf över allt annat.