Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det finns något så väldigt sorgligt med nostalgi

Finurliga karaktärer, kvickt manus, inte mycket händer men samtidigt händer en massa.

Ur filmen Tillsammans 99.

Ur filmen Tillsammans 99.

Foto: pressbild

Recension2023-10-13 12:33
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Film

Tillsammans 99
Cnema/Filmstaden 
Regi: Lukas Moodyson
I rollerna: Gustaf Hammarsten, Shanti Roney, Jonas Karlsson, Cecilia Frode, David Dencik, Clara Christiansson Drake, Lisa Lindgren, Sten Ljunggren, Henrik Lundström, Olle Sarri m fl.
Betyg: 3.5

Det finns något så väldigt sorgligt med nostalgi. Något som visar oss vad som aldrig blev. Drömmar som inte slog in. Borde kanske inte var det, människan som bara få allt den önskar sig existerar inte. Så det hänger en slöja av vemod över ”Tillsammans 99” trots dess både eleganta och absurda humor. ”Tillsammans”, som kom ut år 2000, utspelade sig 1975 när hippierörelsen var fullt ut på tapeten. Kollektivt boende var på ropet. Fri kärlek var allas paroll. Elisabeth tröttnade på sin man Rolf och flyttade in till brodern Görans kollektiv där det mesta hände. 

I ”Tillsammans 99” är vi, föga förvånande, 24 år framåt sedan första filmen till år 1999. Kollektivdrömmen är sedan länge bortsprungen. Göran och Klasse är de enda som fortfarande är rumskompisar. De försöker hålla fast vid sina gamla ideal och vanor, sådär som människor kan göra när medelåldern jagat in dem i ett hörn. Kollektivmöten med dagordningar och uppdrag att rekrytera nya medlemmar. Men drömmen om ett nytt kollektiv kommer till liv när de ska fira Göran och de gamla vännerna återvänder. ”Tillsammans 99” är inte tung på dramaturgi, istället handlar den om karaktärerna. De människor man knappt kommer ihåg som återvänder och är realistiskt utvecklade. Repliker draperade i svart humor som känns väldigt mycket 24 år sedan idag. Filmen klarar sig utan sin föregångare men ger naturligtvis annan sorts mervärde om du har sett ”Tillsammans”. Ett tips är att se den nu innan uppföljaren, det är lätt att glömma en film du såg en gång för 23 år sedan.

Den distinkta Lukas Moodyson-känslan finns även i den här filmen. Känslan har han till och med lyckats behålla när han gjort engelskspråkig film. Människorna i Moodysons filmer är både omedvetna om kameran i sin naturalism och samtidigt pompöst dramatiska. Ola Rapace får inte reprisera sin roll den här gången, rykten säger att han inte är en trygg person på en inspelning. Michael Nyqvists Rolf har skrivits ut som bortgången efter att skådespelaren själv gick bort för några år sedan. När filmen är klar känner jag som om jag gick av en berg och dalbana för barn, dämpad eufori.