Här kommer nu en skiva med väl så höga ambitioner, "en överföring från en LP inspelad 1973" sägs det i presentationen. Arrangemangen är av Carl-Axel och Monica Dominique. Båda är med i det gäng som kompar Tommy Körberg.
Hasse Alfredson skriver en introduktion på omslagets baksida. Han berättar att Sjöberg inte skrev noter, det fick han hjälp med av en kille som ibland protesterade mot Sjöbergs förslag och sa:
"Det här strider ju mot harmoniläran."
Birger Sjöberg svarade:
"Bra, då har vi något att göra när vi är färdiga med Fridas visor. Då ska vi skriva om harmoniläran."
Här har vi nu elva av Birger Sjöbergs visor. Alla kan vi Den första gång jag såg dig. Alla har vi hört Släpp fångarna loss, som Lena Nyman sjöng i Hasses & Tages film. Att de övriga aldrig kommit in i allsångshäftena beror nog på Sjöbergs förhållande till harmoniläran - han är helt enkelt för svår för de flesta av oss. Något som gör honom desto mer spännande och hörvärd.
Tommy Körberg är som han är, höjd över all kritik. Hans röst är den bästa vi har. Han arbetar sig igenom varje text och varje melodi så att det låter hur lätt och skönt som helst. Birger Sjöberg gläder sig i sin himmel.