Film
Mister Lonely
Video on demand
Regi: Harmony Korine
I rollerna: Diego Luna, Samantha Morton, Denis Lavant, Werner Herzog m fl.
Betyg: 2.5
Harmony Korines senaste biofilm kom ut 2019 och hette "The Beach Bum" med Matthew McConaughey i titelrollen. Regissörens relation till dramaturgi har varit en smula distanserad hela hans karaktär. Även när de har en grundberättelse, som "Spring Breakers" verkar det som om Korine försöker luckra upp den linje som blir till en historia. "Mister Lonely" är lite liknande med luddiga konturer.
Diego Luna spelar en Michael Jackson-imitatör i Paris. Han uppträder på gator och på äldreboenden. En dag stöter han på en annan imitatör, Marilyn Monroe. De dras till varandra direkt och hon insisterar på att han ska följa med till ett kollektiv där människor som dem kan bo utan skam eller dömanden. Väl på plats transformerar filmen till en mindre brutal sektfilm. Kollektivet har en del destruktiva mönster, speciellt i relationen mellan Marilyn och hennes man Charlie Chaplin.
Samtidigt får vi följa en fascinerande historia om nunnor i Afrika. De flyger i en mindre plan och levererat mat till behövande. Vid en sådan resa ramlar en nunna ut men flyger i luften som om hon hade fallskärm igång. En händelse som får hennes kollegor och pastor att längta till samma upplevelse.
Du kan hitta kopplingar mellan de två historia men ändå är deras blandning apart. Speciellt den del som utspelar sig på kollektivet i Skottland är lite rörigt. Skådespeleriet håller överlag hög klass. Imitatörerna är både sådär ytliga och sårade själar som man förväntar sig av dem. Att spela dessa personer utan att falla i kitschighetens fälla är en bedrift de ska ha eloge för.
"Mister Lonely" har ett rikt och drömskt foto. Ljudkartan är en intressant blandning av komplett tystnad och surrande samtal från alla håll. Filmtekniskt är den av hög klass. Filmen utforskar konceptet att vara sig själv och någon annan men fastnar längs vägen. Hela tiden är jag fascinerad samtidigt når vi aldrig full potential. En besynnerlig tendens som Korine är van vid. Han tar krångliga vägar för att skildra människans ensamhet och litenhet. Problemet är inte enbart bristande underhållningsvärde utan även svårigheter att komma nära karaktärerna.