Då blir risken för lågvattenmärken rätt stor, och Ryan Adams har levererat några sådana under karriären. Men ”Ryan Adams” är inte ett sådant.
Skivan har föregåtts av ett annat, helt färdiginspelat och sedan kastat i papperskorgen, album. Tur det, för någonstans i den processen verkar Adams ha hittat tillbaka till sig själv.
Klassisk rock, men den här gången med (ibland nästan löjligt tydligt) eko av Springsteen och Tom Petty, rock som inte gör någon överraskad men som är både tydlig, stabil och kompetent. Innerliga höjdpunkter som ”My wrecking ball”, ”Let go” och ”Tired of giving up” lyfter det här albumet rätt högt upp i skyn. (TT)