Ny bok
Kaospassageraren
Marcus Birro
Arvidson förlag 2024
Det har gått 17 år sedan hans senaste poesibok "Svarta vykort" gavs ut till försäljning. "Jag har verkligen älskat att få tala mitt hemlands språk igen", skriver Birro i den nya boken. Och det märks. Orden flödar fram på bokens 100 sidor.
"Svarta Vykort" gavs alltså ut 2007. Boktiteln har han lånat av Nobelpristagaren Tomas Tranströmer (salig i åminnelse) som i sin dikt "Svarta vykort" från diktsamlingen "Det vilda torget" (1983) skriver “Ibland händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms men kostymen sys i det tysta.”
Titeln på sin nya bok har Marcus Birro lånat från Thåströms album "Mannen som blev en gris" (2002), I låten "Kaospassageraren" finns bland annat strofen:
"Man ger sig ut som ung soldat
Det gör också du, det gör också jag
Man blir så mycket gris på vägen, man går så fel
Men tåget rullar och du måste med
Sån é också jag."
Marcus Birro är väl något slags mix av Tranströmer och Thåström. Eller hur man nu ska säga. I vart fall står det klart att både Tranströmer och Thåström är "hjältar" i Birros värld: "En hjälte är en hjälte för alltid. Musiken som räddade livet på mig då räddar fortfarande livet på mig. Alla de där förbannade ensamma timmarna på spårvagnen genom februariregnet, kärlekssorgerna, de tafatta försöken till samförstånd, utanförskapet. Det var ju sångerna som hjälpte en. Thåström skrev de bästa." (Expressen 2009)
Och 2011 (fyra år före Tranströmers bortgång) skaldade Birro följande ord på SVT Nyheters sajt i samband med att Tranströmer blivit Nobelpristagare: "Vi är rätt dåliga på att ta hand om våra hjältar i det här landet. Oftast inser vi deras betydelse först sedan de dött. Jag är så lycklig att han fick vara med och uppleva det här. Det finns ingen nu levande författare som är värd priset mer än Tomas Tranströmer."
Marcus Birro är i ordets alla bemärkelser en dramatiker. Ingen känsla är för obetydlig för att inte kunna lyftas fram, dissekeras, beskrivas, motsägas och tröstas.Han pendlar mellan hejdlös kärlek, hejdlös sorg, svidande svek, hopplös hopplöshet. Men som Thåström sjunger: "Tåget rullar och du måste med." Även kaospassageraren ska med tåget framåt. Det är just den framåtlutningen i Birros diktande som gör Kaospassageraren till en bladvändare. Tåget går och ska man med så får man ordsätta och paketera alla draman och känslor på ett sådant sätt att de får plats på bagagehyllan. Och det som inte får plats får man lämna på perrongen. Om man vill hinna med tåget. Och det vill Marcus Birro.
Han är en enastående överlevnadskonstnär, en god hantverkare och en strävsam och idog arbetare. Oavsett vad det handlar om - fotboll, kärlek, skrivande - och oavsett kaosgrad så tar han tag i saker och ting på ett rakt sätt. Birros omdöme om Tranströmer gäller i mångt och mycket också honom själv: "Det bästa med Tranströmer är att man inte behöver sitta med sjutusen ton lexikon för att förstå vad han skriver om. Han tar inga omvägar. Han går direkt mot hjärtat." (SVT 2011)
"Kaospassageraren" erbjuder stora känslor även för en mer lagomlagd person. Marcus Birro gör livets alla svek och bitterheter och framsteg och hjältar och kärleksstunder tillgängliga och nåbara även för en mer inåtvänd och blyg person.Det är nyttigt.
Bäst av allt är nog de två små änglarna som liksom håller koll på kaoset under resans gång. Änglar som ger tröst. Det är tryggt.